Bengt-Olof Bjurman skrev:
- Gåsögon. Längst ner på http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfag/0011.html används ett "lågt citat" för dito-symbol. Dito går bara att använda i tabeller och uppräkningar. Vanligtvis skriver man ju nåt i stil med -||- , dvs inte ett speciellt tecken. Kan gåsögon användas för dito? ("citerad text där citerad text inte citeras"?)
Ja, gåsögon (») kan användas som nedflyttningstecken. Man kan också använda två apostrofer (''). Vi har inte ansträngt oss för att skapa någon standard för hur man ska göra.
- Tabeller och tabell-liknande text (längst ner på http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfag/0011.html). När tabeller flyttas till HTML är det enkelt om tabellen är "förberedd" tex med <tab> mellan varje kolumn (inkl de tomma). Förslag: tabellrad inleds med <tbr> och <tbk> mellan kolumnerna, kanske avslutande </tbr>. tabell-liknande rad med <tlr> och <tlk> etc
Detta säger jag bestämt nej till. Vi ska inte uppfinna vårt eget invecklade uppmärkningsspråk. Det är illa nog att vi har behövt införa våra egna markeringar för spärrad stil (<spärr>) och indrag (<tab>). Redan börjar det bli lite komplicerat i överkant, och för att få fler medhjälpare bör vi i stället anstränga oss för att förenkla.
- Inför införandet av unicode
Främmande alfabeten borde inte translitteras då tex grekiska eta och epsilon blir båda e, = förstörelse av data. Märk istället de (ytterst sällsynt förekommande) orden med <grk>grekiska</grk> <heb>hebreiska</heb> <kyr>kyrilliska</kyr> <run>runor</run> etc
Återigen lägger jag in mitt veto mot sådana <grk>-taggar. Unicode kommer att lösa problemet och i väntan på det kan man låta de grekiska bokstäverna ligga.
Kvadrat som speciellt tecken har jag inte sett. Betydelse?
I stället för att skriva ut kvadratfot står det ibland tryckt något som ser ut som [_]ft, dvs en liten kvadrat före ft.
- Märkning av sakfel.
När dumheter i texten beror på att författaren skrivit fel (stavfel, slarvfel
- särskilt årtal), eller när sättaren läst fel (slarvfel), "skrivit" fel på kända ord (slarvfel, stavfel) eller satt fel (sättningsfel - gärna årtal), bör slarvfelet rättas till, de talar ju bara om författarens/sättarens/sättningskastens egenheter och problem och kan i bästa fall bara ge kuriösa statistiska data.
Nej, absolut inte. "Dumheter i texten" kan ju vara allt upp till skapelseberättelsen i Bibeln ("rättat till Darwins version"). Min erfarenhet av 12 år med Projekt Runeberg säger mig att det inte går att dra någon skarp gräns mellan "uppenbara" tryckfel och avvikelser i stavning och åsikter. Nyligen fick jag rätta tillbaka "Oljoberget" som någon hade "rättat" till "Oljeberget". Men det ska faktiskt stå "Oljoberget" med "o". Och rörande årtal och datum kan vi ju bara ta en sådan sak som slaget vid Lützen, som alla svenskar "vet" inträffade den 6 november, men som enligt vetenskapen ägde rum den 16 november enligt vår nuvarande tideräkning ("nya stilen", gregorianska kalendern). Den enda rekommendation som jag kan utfärda är: Låt dumheterna stå! Återge den tryckta texten!
Detta är alltså min rekommendation. Sedan kan man givetvis använda sitt eget omdöme, men då riskerar man att få smäll på fingrarna. Sådana rättelser som är införda i tryck, t.ex. på sista sidan, brukar vi föra in och då skriver vi en redigeringskommentar om detta. Dessa syns ju när man inspekterar historiken för sidan.
Förresten, i månadssammanställningar står editör-signaturer. Var kommer de ifr ån? Man knappar ju bara in e-postadressen. Skrivs
Det är mailadressen före "@"-tecknet som utgör signaturen. När jag fyller i lars@aronsson.se så syns "lars" i statistiken. Detta är inget fulländat system, och på sikt planerar vi att ersätta det med en riktig registrering och inloggning och cookies.
Hur kommer Unicode 8 att påverka detta? Inga (?) operativsystem och få ordbehandlare kan hantera Unicode.
Tyska och franska Wikipedia har så vitt jag vet inga problem med Unicode. Jag låter dem vara testpiloter, så kan vi lära av deras misstag.