1. Bland dem som hittills yttrat sig i släkttavlefrågan tycks vara ense om att Runeberg inte bör krångla till det med diverse speciella släktforskningsprogram. Det är också vad jag hävdat i mina tidigare inlägg i frågan. Herr Aronsson får ta på sid skulden att han ledde gruppen på villospår genom hänvisningar till engelska Wikipedia m m. Låt oss glömma släktforskningsprogram vid korrläsningen.
2. Ingmar Ohlssons senaste exempel, där han radar upp diverse korrade namn som figurtext till <img></img> har den poängen att det ryms inom Runebergs nuvarande programresurser, och inte behöver tillskott av något nytt i programväg och är någorlunda elektroniskt sökbar. En brist är att man av denna figurtext inte får minsta begrepp om släktförhållandena. Visst kan läsaren konsultera bilden och klura ut hur figurtexten ska tolkas, men det är ett extramoment för läsaren, som kan vara nog så tidsödande om förlagan är i sämre skick än Brahe-exemplet. Det är där den skicklige korren gör en insats att klura ut sanningen från det fördolda som service till läsaren av Runebergs slutprodukt.
Jag anser det viktigt att läsaren kan se släktsammanhangen i sin elektroniska citering. Får man en sökträff i Ingemars figurtext vet man inte à priori om man hamnat rätt eller om det var ett bomskott. Man måste öppna bilden först, innan saken kan avgöras.
3. Jag tillåter mig att nedan ge min variant av sökbar Brahe-tavla ( http://runeberg.org/sverhist/1/0510.html ). Där är spårbarheten till släktförhållandena bevarad, och inga speciella program behövs. (Det är väl det som Aronssons tyska referens menar med ASCII-metod? – Har inte studerat den referensen än, men ska göra det senare.) Med min metod kan en intresserad läsare kopiera hela gestaltningen av släkttavlan och direkt bearbeta släktlinjerna i sitt system. Med Ingemars metod krävs efterbearbetning, innan den kopierade figurtexten blir användbar till något.
Enda krav på nedanstående är att stil med fast breddsteg används. (Här COURIER), samt att raderna inte blir alltför långa. Riktvärde: 72 tecken max (inkl blanksteg och skiljetecen, önskvärt max 60 tecken.
===== Utdrag =====
Brahee-ätten under medeltiden
Andreas till Mohammar (Han säges hafva varit befryndad med Sverkerska konungahuset) Peder Andersson g. m. Margaretha Magnusdotter Ängel, Birger Pedersson till Finstad d. 1327, g. m. 1) Cristina Ängel, 2) Ingeborg, 2. Catharina, g. m. Magnus Gudmarsson 2. S:t Brita, g. m. Ulf Gudmarsson 1. Israel Birgersson, d. 1327 g. m. 1) Ramfrid Sparre 2) Bengta Färla 1. Ramborg, 2. Helena, 2. Peder Israelsson, Laurentius Magnus. Magnus Larsson, 1:o Johanna Thorkilsdotter Brahe 2:o Knut Carlsson från Danmark till Tärna Peder Magnusson Brahe, upptog slägtnamnet Brahe efter morfadern, men bibehöll sitt fädernevapen: tvänne spangbrynjor för bröstet och axlarna. snarlika örnvingar. Af sin styffader, Knut Carlsson, som ej efterlemnade några arfvingar, fick han Tärna gård i Södermanland. Joakim Brahe, g. m. Margareta Vasa.
Anm. Det må nämnas, att man anser Mohammarslägten hafva utslocknat med Peder Israelsson, så att den senare tidens Braher icke hafva någon slägtskap med S:t Britas eller Mohammarslägten. Denna åsigt stöder sig på dokument, hvilka visa, att Peder Israelsson dog utan afkomlingar.
===== Slut utdrag =====
Avvikelser från förlagan är
* Israel Birgersson med 1. markerats som barn i första äktenskapet (uppenbarligen förbiseende i förlagan). * Johanna Thorkilsdotters båda äktenskap markerade med 1:o (primo) resp 2:o (secundo) på i släktforskningssammanhang gängse vis.
Bo Lennart Wahlman