Bertil Holmstr?m <bertilh(a)brikks.com> wrote:
> Jag har ibland frågat mig om man får kursivera operatorer.
Ur rent teoretiskt synpunkt får man göra allt som inte förvirrar
läsaren. Sedan bör det också vara någon sorts nytta med det hela också:
annars är det inte stor mening med det. (Jag minns en bok av James Martin
som jag tror handlade om databaser - den använde kanske 20 olika typografiska
former för att uttrycka olika betydelser, och var naturligtvis helt oläslig.)
Så frågan är egentligen: vad skulle kursivering vara till för reell nytta för
läsaren i detta fall?
Ur rent praktisk synpunkt känner jag inte till något fall av
matematisk sats där kursiv används för elementära aritmetiska operationer.
Det finns faktiskt en svensk bok som behandlar frågan -- den utgavs
av Almquist & Wiksell på 50-talet, och skrevs av ... var det William Lansburgh?
Ett ex finns (fanns) i universitetsbiblioteket i Linköping, vet jag. De bygger
till mycket stor del på anglosaxisk typografi, speciellt sådan som användes av
universitetstryckerierna i Storbritannien. Rekommenderas: den är i sig själv
ett mycket gott exempel på att bra typografi rör sig med minimala uttryck,
utan minsta onödig form.
Liknande begränsningar finns i vanlig sats: normalt kursiveras t.ex. inte
parenteser, även om många teckensitt innehåller sådana.
--
Anders Thulin ath*algonet.se http://www.algonet.se/~ath
Projekt Runeberg,
Under 2012 har Projekt Runeberg fått ny fart, som
sällan tidigare. Våra samlingar har vuxit med över
200.000 boksidor och över 20.000 sidor har blivit
korrekturlästa. Diskussionen runt projektet har
varit desto mer avslagen. Hur kan vi förändra det?
Senast något meddelande gick ut till den här listan
var i februari 2012. Under hela 2011 gick bara fem
meddelanden ut och bara en kommentar kom in.
Listans arkiv finns här
http://lists.lysator.liu.se/pipermail/runeberg/
Vår sida på Facebook är desto mer aktiv, med ibland
flera meddelanden (uppdateringar) i veckan.
Kommentarer är inte lika vanliga, men de förekommer,
och de flesta meddelanden brukar få några "gilla"-
markeringar. Sidan har nu 1700 anhängare (fans).
https://www.facebook.com/ProjektRuneberg
Sidans uppdateringar kopieras även till Twitter,
där man kan följa oss på
https://twitter.com/ProjectRuneberg
men det man får är bara de inledande orden och
en länk tillbaka till Facebook. Sidan har 150
anhängare (followers).
Man behöver inte ha något konto på varken Twitter
eller Facebook för att följa med i händelserna.
Kommentarer och frågor går alltid att skicka med
e-post till redaktionen. Att vara utelämnad till
de här växande företagen är inget som vi gillar,
vi har hellre vår egen plattform, som den här
mailinglistan eller vårt forum på webben. Men
frånvaron av återkoppling gör att det känns som
att ropa ut i öknen. Där vinner Facebook.
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/