Runeberg January 2008

runeberg@lists.lysator.liu.se

4 participants
11 discussions

Re: Kursivt plustecken??
by Anders Thulin 13 Feb '26

13 Feb '26

Bertil Holmstr?m <bertilh(a)brikks.com> wrote: > Jag har ibland frågat mig om man får kursivera operatorer. Ur rent teoretiskt synpunkt får man göra allt som inte förvirrar läsaren. Sedan bör det också vara någon sorts nytta med det hela också: annars är det inte stor mening med det. (Jag minns en bok av James Martin som jag tror handlade om databaser - den använde kanske 20 olika typografiska former för att uttrycka olika betydelser, och var naturligtvis helt oläslig.) Så frågan är egentligen: vad skulle kursivering vara till för reell nytta för läsaren i detta fall? Ur rent praktisk synpunkt känner jag inte till något fall av matematisk sats där kursiv används för elementära aritmetiska operationer. Det finns faktiskt en svensk bok som behandlar frågan -- den utgavs av Almquist & Wiksell på 50-talet, och skrevs av ... var det William Lansburgh? Ett ex finns (fanns) i universitetsbiblioteket i Linköping, vet jag. De bygger till mycket stor del på anglosaxisk typografi, speciellt sådan som användes av universitetstryckerierna i Storbritannien. Rekommenderas: den är i sig själv ett mycket gott exempel på att bra typografi rör sig med minimala uttryck, utan minsta onödig form. Liknande begränsningar finns i vanlig sats: normalt kursiveras t.ex. inte parenteser, även om många teckensitt innehåller sådana. -- Anders Thulin ath*algonet.se http://www.algonet.se/~ath

6 6

Mirabell - en ny server
by Lars Aronsson 31 Jan '08

31 Jan '08

Projekt Runeberg, [English summary below] Ni minns kanske att vi för fyra år sedan köpte en egen server till Projekt Runeberg, som vi kallade för Fatabur. Det var den som gjorde det möjligt för oss att byta från Lysators webbadress till vår nuvarande runeberg.org. Med den förväntade livslängden på datorer har det blivit dags för Fatabur att gå i pension, även om den ännu inte uppvisat några allvarliga ålderstecken. Därför började jag i december att begära in offerter på en ersättare och den har nu levererats. En enhällig jury har beslutat att den nya servern ska heta Mirabell, efter en saga av Astrid Lindgren. Mirabell har fyra gånger mer disk (1700 gigabyte) och fyra gånger mer minne (4 gigabyte) än Fatabur, men bara dubbelt så kraftfull processor (dual core 2,6 GHz). Vi har inga foton än, men lite teknisk information finns på http://runeberg.org/wiki/H%e5rdvara och prestandadiagram finns på http://runeberg.org/admin/munin/ Exakt hur eller när driften flyttas över till Mirabell är ännu inte bestämt. == English summary == Four years ago, Project Runeberg bought its own server, named Fatabur, and moved out from Lysator's webserver to its own domain runeberg.org. Even though it's not broken yet, we cannot expect the hardware to live much longer, so a new server was delivered this week. Its name is Mirabell, from a story by Astrid Lindgren. We use the Swedish spelling of the name, but the English translation by Elisabeth Kallick Dyssegaard is titled Mirabelle (2003) with a trailing -e, http://www.amazon.com/dp/9129658217 Mirabell has 1700 GB of disk, 4 GB of RAM and a dual core CPU running at 2.6 GHz. It runs Ubuntu Linux 7.10. We have no photos yet, but you can watch its performance graphs, updated every five minutes, at http://runeberg.org/admin/munin/ You can view graphs for Fatabur and Mirabell side by side at http://runeberg.org/admin/munin/runeberg/comparison-day.html We have not yet decided when and how to move operations over to the new server. -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - freie nordische Literatur - http://runeberg.org/

1 0

Finska kriget 1808-1809
by Lars Aronsson 14 Jan '08

14 Jan '08

Projekt Runeberg, (English summary below.) "Till flydda tider återgår min tanke än så gärna", så inledde Johan Ludvig Runeberg sitt epos Fänrik Ståls sägner (1848), det vill säga efter inledningsdikten "Vårt land". Detta var det första fullständiga verk som lades in i Projekt Runeberg och hela projektet har lånat sitt namn av denne Finlands nationalpoet. Detta markerar ett jubileum på flera nivåer, inte bara att inknappningen av sägnerna fullbordades den 6 mars 1993 för snart 15 år sedan. När Runeberg gav ut sina sägner hade 40 år passerat efter de händelser han beskriver, Finska kriget 1808-1809. Och nu i år inträffar 200-årsminnet av detta "Sveriges sista krig". Det inleddes den 21 februari 1808 med att ryssarna promenerade in över rikets illa bevakade östra gräns. Samtidigt fyller alltså kriget 200 år, sägnerna 160 år och Projekt Runeberg 15 år. Vad kunde vara mer naturligt än att göra minnet av detta krig till ett tema för året? Här nedan räknar jag upp vad vi har. Men kom gärna med fler förslag på böcker som vi borde scanna eller som vi har scannat och som behandlar ämnet. Kanske något på finska? Eller varför inte ryska, tyska, engelska eller andra språk. Vi har ju ett antal allmänhistoriska verk, som säkert har något kapitel om det här kriget. Den ursprungliga e-texten av Fänrik Ståls sägner finns kvar på http://runeberg.org/fstal/ Dessutom har vi scannat en illustrerad utgåva på http://runeberg.org/fstal83/ För fem år sedan scannades Carl Gustaf Klingspors dagbok från händelserna, "Ur en krigares minnen" (1893), http://runeberg.org/krigares/ För tre år sedan scannades "En svensk flickas dagbok under krigsfångenskap i Ryssland 1808-1809" (1912), http://runeberg.org/svfldagb/ För två år sedan fotograferades en bok av C.O. Nordensvan, "Finska kriget 1808-1809" (1898), http://runeberg.org/finskakr/ Ungefär samtidigt scannades också Adolf Neovius, "Ur Finlands historia. Publikationer ur de alopæiska pappren" (1890), http://runeberg.org/finlhist/ Förra veckan fotograferades en bok av Hugo Schulman, "Striden om Finland 1808-1809" (1909), som nu behöver korrekturläsas, http://runeberg.org/stridfin/ -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

1 1

Fria svenska ordlistor
by Lars Aronsson 14 Jan '08

14 Jan '08

Projekt Runeberg, (This message is in Swedish only.) En gång i tidernas begynnelse när det var oklart exakt vad Projekt Runeberg skulle syssla med, så påbörjade vi även ett arbete med att sammanställa fritt tillgängliga ordlistor, främst på svenska. Detta har nu legat vilande i många år, men några spår finns fortfarande kvar på http://runeberg.org/words/ Även om detta numera inte är en aktiv del av Projekt Runeberg, så har jag personligen kvar ett intresse för området. Idag sköts dock arbetet bättre på annat håll, rentav lite för många olika ställen och projekt. Nu på onsdag 16 januari ordnar jag ett litet möte i Stockholm för dem som har sysslat med fria svenska ordlistor. Så här ser den kallelse ut, som gick ut i december: Kallelse Plats: Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, Osquars Backe 2, Nada, plan 5, seminarierum 1537 Tid: Onsdagen den 16 januari 2008 från klockan 13 och hela eftermiddagen Anmälan: Till lars(a)aronsson.se Mötet är gratis och öppet. Vi träffas för att diskutera fria svenska ordlistor: vad behövs, vad görs, vilka gör det, hur kan vi samarbeta? Fri programvara som OpenOffice behöver bättre svenskt språkstöd (stavningsordlista, synonymordlista, grammatikkontroll). Översättningen av fri programvara till svenska behöver någon sorts termdatabank, som också är en fri ordlista. Språkrådet/skolverket arbetar med översättningsordlistan LEXIN på massor av invandrarspråk. Wiktionary arbetar med fria ordlistor. Projekt Runeberg har digitaliserat gamla svenska ordlistor, som är fria från upphovsrätt. Vilka fler borde jag bjuda in? Vill du komma? Skicka anmälan och tips till mig. -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

1 0

Wikisource
by Lars Aronsson 11 Jan '08

11 Jan '08

Projekt Runeberg, (This messsage is in Swedish only, introducing the Wikisource.org project of the Wikimedia Foundation.) Den 15 januari är det sju år sedan Wikipedia grundades, vilket firas som den internationella Wikipedia-dagen. Under sin sjuåriga tillvaro har detta försök att skapa en fri encyklopedi hunnit med en enorm utveckling, både i innehåll, deltagarskap och regelverk. Någon resebyrå brukade annonsera: "Christofer Columbus upptäckte Amerika 1492. Nu är det din tur". Detta är en lek med ordet "upptäckte", som ju även kan ha en subjektiv betydelse. Vi kan alla upptäcka Amerika. Och Columbus var ju inte alls den förste. Många upptäcker Wikipedia av en slump när de söker något med Google eller andra söktjänster. Nästa steg är att lära sig förstå att Wikipedia är en encyklopedi där man kan hitta all möjlig information. Därefter kommer upptäckten att denna encyklopedi författas av frivilliga som du och jag, och att vi kan hjälpa till. Många kommer dock inte längre än hit, utan tror att en databas som alla kan skriva i måste bli till ett klotterplank, som ingen törs lita på. Inget kunde vara mer fel. Wikipedia har inte bara många skribenter, utan också många granskare och övervakare. Även om det givetvis förekommer fel, som ibland inte upptäcks i tid, så finns det också många försök till klotter och missbruk som rättas till snabbare än man hinner säga flaska. Men ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är klotter och vad som är konstruktivt. Man vill inte att detta ska bli ett subjektivt avgörande, och därför har "wikipedianerna" inte bara skrivit uppslagsartiklar utan även regler för sitt arbete. Dessa regler förfinas över tiden. Den kanske mest "störande" regeln är kravet på notabilitet som säger att artiklarna i Wikipedia inte får handla om alltför perifera begrepp. Även om en idealist anser att "min klasskompis Sven har pallat äpplen på rasten" är en saklig upplysning som borde komma alla till del, så faller detta "bidrag" till encyklopedin på att klasskompisen Sven inte "platsar", hans existens och bravader har inte tillräckligt allmänintresse. Därför avfärdas sådana "bidrag" som klotter. Men det finns även en rad regler som slår fast vad Wikipedia inte är. Wikipedia är till exempel inte en ordbok. Den som vill bidra med en förklaring om att "skadeglädje" är ett lånord från tyska Schadenfreude får inte göra detta i Wikipedia, eftersom det hör hemma i en ordbok och inte i en encyklopedi. För att nu inte döda entusiasmen, har Wikipedia knoppat av ett projekt som heter Wiktionary, den fria ordboken. Namnet är givetvis en ordlek med Wiki och Dictionary, som ju betyder ordbok. I stället för "det där får du inte skriva", hänvisar man "det där får du skriva i Wiktionary, men inte i Wikipedia". Wiktionary grundades i december 2002, strax innan Wikipedia fyllde två år. En annan gång ska jag berätta mer om Wiktionary, men inte just nu. Här kan man läsa mer om regelverket för Wikipedia: Vad Wikipedia inte är, http://sv.wikipedia.org/wiki/WP:INTE What Wikipedia is not, http://en.wikipedia.org/wiki/WP:NOT Ännu en regel säger att Wikipedia inte är en samling av källtexter. Wikipedia har en artikel om "Röda rummet" som berättar att romanen skrevs av August Strindberg och utkom 1879 och även kort sammanfattar handlingen. Men själva texten till romanen får man inte lägga in i Wikipedia, trots att den är fri från upphovsrätt, för det går utanför syftet med en encyklopedi. Nu finns ju diverse projekt för fria e-texter, till exempel Projekt Runeberg för nordiska texter och Project Gutenberg för alla tänkbara språk. Men inte desto mindre hade en del idealister under Wikipedias första år börjat lägga in sådana texter på nytt. Och när man kom på att detta var o-encyklopediskt, var skulle man då göra av innehållet? Wikitekniken erbjöd faktiskt en del fördelar som åtminstone Project Gutenberg inte kunde motsvara. Den logiska konsekvensen var att starta ett eget sidoprojekt för publicering av äldre källtexter, source texts. Detta var i november 2003. Namnet som länge var på förslag var Project Sourceberg, som anspelar på Gutenberg. Logotypen är ett isberg, vilket anspelar på detta äldre namn. Men till slut stannade man för namnet Wikisource. Detta slogs fast i december 2003. Wikisource har alltså nyligen fyllt fyra år, vilket gör det elva år yngre än Projekt Runeberg. Länge led Wikisource (och även Wiktionary) av att ha startat som en avskrädeshög för material som inte platsade i Wikipedia. De har haft svårt att hitta sin egen profil och kämpar väl fortfarande med detta. Många av barnsjukdomarna från Projekt Runebergs första år upprepas också inom Wikisource, t.ex. att man glatt knappar in en text utan att dokumentera vilken utgåva eller textversion man återger. Värdet som "källtext" minskas av detta. Men den hanteringen blir gradvis bättre och striktare med tiden. Wikisource har med tiden förgrenat sig till många språk, bland annat finska, svenska, norska (bokmål), danska och färöiska, dock ännu inte nynorska och inte isländska. På svenska Wikisource hittar man bland annat Röda rummet och Bibeln av år 1917, där texterna har kopierats från Projekt Runeberg. Romanen har en wiki-sida per kapitel (totalt 31 wikisidor) och Bibeln har en wiki-sida per bok (totalt 67 sidor). Men även Karl XII:s Bibel har man börjat lägga in. Och även flera andra böcker som inte finns i Projekt Runeberg. Totalt består svenska Wikisource av 2311 wikisidor, men jag vet inte hur många böcker eller boksidor detta motsvarar. Om man gissar att böckerna har 30 wikisidor (kapitel) vardera, så skulle det bli 77 böcker. Finska är lite större med 3692 wikisidor, danska och norska har 500 vardera. Tillsammans utgör alltså de nordiska språken inom Wikisource en icke obetydlig samling av fria nordiska e-texter, som bara delvis överlappar med Projekt Runeberg. Internationell översikt, http://wikisource.org/ Svenska, http://sv.wikisource.org/ Finska, http://fi.wikisource.org/ Norska, http://no.wikisource.org/ Danska, http://da.wikisource.org/ Den avgörande förändringen för Projekt Runeberg var 1998 när vi började scanna bilder av boksidorna, våra så kallade digitala faksimilutgåvor, så att det blev möjligt att korrekturläsa på webben utan att ha den fysiska boken framför sig. Några ledande wikipedianer och wikisource-medhjälpare -- i Tyskland -- hade ögon för detta och beklagade att Projekt Runeberg var begränsat till nordiska språk. Kunde jag tänka mig att frisläppa programvaran? Jag är förvisso en vän av fri programvara, men ärligt talat består Projekt Runeberg av ett krångligt skatbo av program som vuxit fram under mer än ett decennium. Programkoden är inte skriven för att publiceras, och för att kunna återanvändas av andra skulle det bli tvunget att skriva om stora delar. Jag träffade de tyska wikipedianerna (Jakob Voß, Magnus Manske, Patrick Danowski) på Wikimania 2005, den internationella Wikipedia-konferensen, som hölls i Frankfurt am Main och vi diskuterade problemet. Min slutsats var att det var enklare att ändra programvaran Mediawiki (som används för Wikipedia, och som Magnus Manske har skrivit) än att putsa upp Projekt Runebergs programvara. Som pilotprojekt gick jag hem och scannade in två uppslagsböcker där upphovsrätten hade gått ut, ett på tyska och ett på engelska. Enligt metodiken från Projekt Runeberg scannade jag bilder av boksidorna och körde sedan OCR på dem. Alltsammans laddade jag sedan upp på tyska respektive engelska Wikisource, där jag efter bästa förmåga utformade sidorna så att det liknade strukturen i Projekt Runeberg. Detta var i oktober 2005, när Wikisource var två år gammalt. Jag skrev även en lista över förslag på hur programvaran Mediawiki kunde utökas och förbättras för att underlätta ett sådant arbete. Man kan säga att samma omvandling som jag införde i Projekt Runeberg hösten 1998 upprepade jag sju år senare inom Wikisource. Detta är nu två år sedan. Metoden har slagit rot och spritt sig till franska och italienska Wikisource. Tyska Wikisource har nyligen antagit som regel att inget får publiceras utan inscannade bilder av boksidorna. En speciell programmodul "ProofreadPage" till Mediawiki gör att det hela liknar Projekt Runebergs system för korrekturläsning av digitala faksimilutgåvor. Enligt den tillgängliga statistiken har franska Wikisource blivit ledande i användning av metoden med 40.800 inscannade boksidor, varav 5700 blivit korrekturlästa. God tvåa är tyska Wikisource med 18.000 boksidor och 4200 korrade, men jag misstänker att de i själva verket har gjort mer som dock inte syns i statistiken än. Engelska har 4900 sidor och italienska 900. Inom de nordiska språken av Wikisource har metoden ännu inte börjat tillämpas. Detta är en imponerande utveckling på två år. Och inget hindrar att metoden sprider sig till ännu fler språk. Min egen insats var minimal: 2516 inscannade sidor på engelska, 443 sidor på tyska och inte en rad programkod. Däremot lite inspiration i rättan tid. Siffrorna ska jämföras med att Projekt Runeberg sedan 1998 har scannat (och fotograferat) 470.000 boksidor i digital faksimil, varav Nordisk familjebok utgör 45.000 sidor. Men Projekt Runeberg är och förblir begränsat till det nordiska kulturområdet, och vår programvara är fortfarande samma skatbo. Men idéerna har ömsat skinn och lever vidare inom ett växande antal språk på Wikisource. Statistik över antalet sidor, http://wikisource.org/wiki/Wikisource:ProofreadPage_Statistics Programmodulen, http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:Proofread_Page Mitt ursprungliga förslag, http://meta.wikimedia.org/wiki/User:LA2/Digitizing_books_with_MediaWiki Mitt tyska pilotprojekt, Meyers Blitz-Lexikon (1932), http://de.wikisource.org/wiki/Meyers_Blitz-Lexikon Mitt engelska pilotprojekt, New Student's Reference Work (1914), http://en.wikisource.org/wiki/The_New_Student%27s_Reference_Work Fortfarande har Projekt Runebergs tekniska lösning en del finesser som Wikisource saknar. Men det fyråriga Wikisource har ju bara hållit på med faksimilutgåvor i två år, så de har väl framtiden för sig. Det vore skoj om fler ville prova på båda projekten, kanske jobba lite i Projekt Runeberg och lite i Wikisource, för att kunna skaffa bredare erfarenheter som med tiden kan komma båda projekten till del. -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

1 0

(no subject)
by Paula . 10 Jan '08

10 Jan '08

hej, jag vill sluta fåmejl från runeberg, men jag vet inte hur man gör..? _________________________________________________________________ Mörkt och kallt? Kanske Barcelona? http://search.live.com/results.aspx?q=Barcelona+reseguide&form=QBRE

1 0

Wikimedia Sverige
by Lars Aronsson 07 Jan '08

07 Jan '08

Projekt Runeberg, (This message is in Swedish only, describing the newly founded Swedish chapter of the Wikimedia Foundation, where I'm elected to the board.) En sak som hände under 2007 var att en ny förening grundades, med namnet Wikimedia Sverige. Det är den svenska lokalavdelningen av Wikimedia Foundation, som driver Wikipedia och dess systerprojekt. Vid grundarmötet blev jag invald i föreningens styrelse. Även om Projekt Runeberg är skilt från Wikimedia Sverige, så hoppas jag att vi kan hitta på sätt för Projekt Runeberg att samarbeta inte bara med Wikimedia Sverige utan även med Wikimedia Norge. Jag citerar inledningen ur föreningens stadgar: "Wikimedia Sverige är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening, verksam i Sverige. Föreningen skall verka för att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt. Föreningen skall även verka för att sprida kunskap om dessa projekt, främja användande av dem, samt stötta för sådana projekt väsentlig teknik." Mer om föreningen kan man läsa på http://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Sverige?uselang=sv Att "göra kunskap fritt tillgänglig" är ju även vad Projekt Runeberg ägnar sig åt, så det finns en viss intressegemenskap här. För den som inte är insatt i hur Wikipedia är organiserat kanske det här framstår som lite rörigt. Wikipedia är ju den där sajten som ofta kommer högt i träfflistan när man gör en Google-sökning efter något begrepp. Har det något med Projekt Runeberg att göra? Det finns säkert flera svar på den frågan. Mitt personliga svar är att min fascination för bildning, kultur och Internet har gjort mig engagerad i båda. För 15 år sedan grundade jag Projekt Runeberg. För snart 7 år sedan upptäckte jag att några amerikaner hade grundat Wikipedia. Inom Projekt Runeberg scannade jag då in Nordisk familjebok, ett utmärkt gammalt svenskt uppslagsverk som jag kunde kopiera fritt eftersom upphovsrätten hade löpt ut. Men Nordisk familjebok i all ära, innehållet är ju inte dagsaktuellt. Ibland när man korrekturläser "Mjölby har 5174 inv. (1911)" så kliar det i fingrarna och man vill skriva in att 2005 hade Mjölby minsann kommit upp i 11927 invånare. Men var ska man skriva in det? Uppgiften finns givetvis i Nationalencyklopedin (www.ne.se) men där kommer man bara in om man har betalt abonnemanget eller om man befinner sig på en skola eller ett bibliotek som gjort det. Även om jag har tillgång till NE, så kan jag inte kopiera dess innehåll till er, mina vänner, för det vore ett upphovsrättsbrott. Wikipedia är svaret på den frågan. Lika lätt som man korrekturläser inscannade böcker i Projekt Runeberg, lika lätt kan man dokumentera andra fakta i Wikipedia. Detta är nämligen öppet för allmänheten och erbjuds på 250 olika språk. Men alla som bidrar till Wikipedia måste ge sitt tillstånd, sin licens, till att artiklarna och bilderna får spridas vidare utan hinder av upphovsrätten. Innehållet måste vara fritt att återanvända. Det är vad man menar med "den fria encyklopedin". En strålande idé att grunda Wikipedia alltså, men vem gjorde det? Det var en amerikan, Jimmy Wales, utbildad ekonom och börsmäklare i Chicago som 1996 hade bytt spår och grundat ett Internetföretag. Det var hans företag som ägde Wikipedia, men samtidigt växte det fram en rörelse av idealister som bidrog med texter och bilder och som inte tyckte att företagsformen var den mest lämpade. Sommaren 2003 grundades därför en stiftelse, Wikimedia Foundation, till vilken Jimmy Wales överlät Wikipedia. Sina företag driver han vidare, men nu skilt från detta ideella projekt. Här uppstår en lätt förvirring, eftersom uppslagsverket, encyklo-pedin, heter Wikipedia med P, medan stiftelsen har M i namnet Wikimedia Foundation. Orsaken är att stiftelsen sköter om mer än enbart Wikipedia. Redan under projektets första år hade nämligen flera avknoppningar hunnit skapas: Wiktionary, den fria ordboken, och Wikiquote, den fria citatsamlingen. Wikimedia Foundation är i USA en registrerad 501(c)(3) non-profit, vilket betyder att amerikaner som donerar pengar får göra avdrag i deklarationen för sina gåvor. Detta system saknas i Sverige, men ett liknande finns faktiskt i Tyskland. Kruxet är att tyskar som donerar pengar får göra skatteavdrag bara när de donerar till tyska organisationer, inte till en amerikansk stiftelse. Bland annat därför grundade de tyska wikipedianerna sommaren 2004 föreningen Wikimedia Deutschland e.V. Detta blev den första nationella lokalavdelningen av Wikimedia Foundation och har sedan följts av ett tiotal andra länder. Utöver pengainsamling har den tyska föreningen ägnat sig åt att trycka broschyrer, ställa ut på mässor, föra dialog med myndigheter och uttalat sig i media. Sommaren 2007 hade även wikipedianerna i Norge funnit tiden vara mogen för att grunda föreningen Wikimedia Norge, och kallade till ett möte i Nasjonalbibliotekets lokaler i Oslo. Mötet hölls (jag vet, för jag var där) och föreningen grundades. Tyvärr förelåg tre olika förslag till stadgar (vedtekter), som kombinerades ihop under mötet. Och resultatet blev dessvärre inte godkänt av Wikimedia Foundation, så Wikimedia Norge måste nu göra om sina stadgar innan de kan bli en godkänd nationell lokalavdelning. Samtidigt hade tanken väckts även i Sverige och den 20 oktober 2007 samlades vi svenska wikipedianer till ett möte i Stockholm på Naturhistoriska riksmuseet. Som tur var hade vi arbetat fram ett enda förslag till stadgar och på förhand fått veta från Wikimedia Foundation att dessa nog skulle kunna bli godkända. Mycket riktigt kom också det formella godkännandet i december. Wikimedia Sverige är en svensk ideell förening, som för närvarande har 80 medlemmar. Det kostar 100 kronor att bli medlem för 2008. Men föreningen kommer att behöva mer pengar än så, och vill därför ha donationer. Utöver att sprida information om Wikipedia och dess systerprojekt, ska den ju helst också hjälpa till att samla in pengar till driften av Wikipedia. Föreningens ordförande är Lennart Guldbrandsson, Göteborg, som också är presskontakt för svenska Wikipedia. Kassör är Anders Wennersten, Stockholm, och vice ordf. Joakim Larsson, Göteborg. Övriga ledamöter är jag själv, Johan Schiff och Jan Ainali. Hittills har föreningen tryckt en liten broschyr och medverkat med montrar vid två konferenser: Internetdagarna i Stockholm och Free Software Conference Scandinavia (FSCONS) i Göteborg. Med tanke på den begränsade budgeten har fokuset hittills varit att komma med och synas i sammanhang där det inte kostar något. Där står föreningen idag. Den behöver fler medlemmar och fler donationer. Eftersom dess syfte ligger så nära Projekt Runeberg, använder jag gärna den här listan till att göra reklam för dem. Men synpunkter om vad föreningen borde göra, måste riktas till föreningen. Det kan jag inte diskutera på den här listan. Däremot kan vi diskutera vad Projekt Runeberg borde göra. Vi kanske borde göra en broschyr och en affisch och ställa upp med reklam vid sidan av Wikimedia Sverige? Kom gärna med förslag. -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

1 0

Gott Nytt År / Happy New Year
by Lars Aronsson 07 Jan '08

07 Jan '08

Projekt Runeberg, (English translation below) Eftersom jag glömde bort (!) att önska God Jul så får jag väl passa på att önska ett Gott Nytt År eller i alla fall god fortsättning på det redan påbörjade. När det gäller aktivitet och framsteg kan vi bara hoppas att 2008 blir bättre än det lite avslagna 2007. En sak som hände var att Projekt Runeberg fyllde 15 år - och glömde bort att fira det! Det var på kvällen den 13 december 1992 som de första texterna gjordes tillgängliga från Projekt Runebergs server. Vi är nog ett av världens äldsta Internet-projekt som fortfarande lever. Ett stående nyårsinslag i Projekt Runeberg är att vi firar alla författare som haft den goda smaken att avlida för 70 år sedan. De som avled under 1937 omfattas nu inte längre av upphovsrätt utan blir fritt jaktbyte för oss som scannar. I vårt register finns 117 sådana personer och man hittar dem på adressen http://runeberg.org/search.pl?dead=1937 Som synes är årtalen i grönt på den sidan, en indikation på att upphovsrätten har löpt ut. Efter årtalet syns en liten randig symbol för de författare som redan har en presentation. Anmäl gärna vilka fler av 1937:orna vi borde presentera. En annan källa är Wikipedias kategori för avlidna 1937, på * svenska, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Avlidna_1937 * danska, http://da.wikipedia.org/wiki/Kategori:D%C3%B8d_i_1937 * norska, http://no.wikipedia.org/wiki/Kategori:D%C3%B8dsfall_i_1937 * engelska, http://en.wikipedia.org/wiki/Category:1937_deaths Man hittar ännu fler språk i vänstermarginalen hos Wikipedia. == English == Since I forgot (!) to wish you all a Merry Christmas, let me take this chance to wish a Happy New Year! Let's hope that 2008 becomes a more active year than the somewhat slow 2007. Among the (non-)events was that Project Runeberg turned 15 - and forgot to celebrate this! On the evening of December 13, 1992, the first electronic texts were dispatched from Project Runeberg's server. We're probably one of the world's oldest Internet projects still alive. A new year tradition in Project Runeberg is our celebration of the authors who had the good taste to pass away 70 years ago. Those who died in 1937 are no longer covered by copyright, so their texts can now be explored by those of us with scanners. In our database you can find 117 of them on this page, http://runeberg.org/search.pl?dead=1937 As you can see the years are in green on that page, to indicate that the copyright has expired. After the years, there is a striped symbol for those authors that have a presentation. Please report additional 1937ers that we ought to present. Another source is Wikipedia's category for 1937 deaths, in * English, http://en.wikipedia.org/wiki/Category:1937_deaths * Swedish, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Avlidna_1937 * Danish, http://da.wikipedia.org/wiki/Kategori:D%C3%B8d_i_1937 * Norwegian, http://no.wikipedia.org/wiki/Kategori:D%C3%B8dsfall_i_1937 You can find even more languages in the left margin at Wikipedia. -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Project Runeberg - free Nordic literature - http://runeberg.org/

1 0

"300 sista" i Recent Changes
by Ingemar Olson 07 Jan '08

07 Jan '08

Men ibland räcker det inte ens till en hel dag. Det är ju jättebra förstås att det är så många som hjälper, men jag skulle i alla fall villa se vad som har hänt hela den sista dagen. Orsakerna? (1) Det är lättare att hitta min egna sista rättade sida, så det blir lättare att fortsätta vad jag höll på med igår. (2) Det är ofta kommentarer och frågor som är intressanta att titta på och kanske besvara. Är det möjligt att ändra "300" till "minst 300 eller 24 timmar"? Ingemar _________________________________________________________________ Discover new ways to stay in touch with Windows Live! Visit the City @ Live today! http://getyourliveid.ca/?icid=LIVEIDENCA006

1 0

MARC
by Karl Håkansson 04 Jan '08

04 Jan '08

Kommer MARC-länkarna verkligen att fungera efter den 19/1 nästa år ? Den gamla websok.libris.kb.se skall ju tas bort för nya "bättre" libris. För t.ex. 1614767 är den gamla söklänken: http://websok.libris.kb.se/websearch/search?SEARCH_ONR=1614767 den nya söklänken ser ut som: http://libris.kb.se/showrecord?q=onr%3a1614767&d=libris //Kalle

2 1

2026

2025

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Runeberg January 2008