Projekt Runeberg,
Imorgon 23 april är världsbokdagen, och som vanligt kommer detta
som en fullständig överraskning för mig. Jag har inte förberett
något speciellt arrangemang, och det verkar inte som om någon
annan har gjort det heller.
Det känns som om Projekt Runeberg tuffar på i god takt, både vad
gäller inscanning av böcker och utveckling av tekniska funktioner.
Det som inte ökar i riktigt samma takt är korrekturläsningen. Vi
har just nu 323 tusen inscannade sidor (16 hyllmeter),…
[View More] varav 306
tusen (15 h.m.) är OCR-tolkade och 199 tusen (10 h.m.) är
indexerade, men bara 61 tusen sidor (3 h.m.) är fullständigt
korrekturlästa. Det som krävs är fler som korrekturläser.
Kan du, som läser detta, under världsbokdagen i morgon övertyga en
enda människa att prova vår korrekturläsningsfunktion? Gör ett
försök! Det kan ju vara en familjemedlem eller en bekant som
odlar något specialintresse. Leta upp ett avsnitt ur någon bok
eller tidskrift, eller en artikel ur ett uppslagsverk, som borde
intressera den personen. Studera hur reaktionen blir. Vad är det
som tar emot? Vad är det som förvånar? Vad kan vi förbättra,
inte för oss själva, utan för nybörjarna?
Läs mer om Unescos Världsbokdag på http://www.varldsbokdagen.nu/
och http://www.unesco.org/
För er som tappat bort vårt postgironummer för donationer, har jag
lagt till en permanent grå faktaruta överst på vår startsida. Vi
har inget dagsbehov av mer pengar, men låt inte det hindra er om
ni vill känna lite givarglädje. http://runeberg.org/
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/
[View Less]
Under korr-arbetet har jag påträffat två konstiga ord, som författaren
anser självklara utan definition. Själv har jag aldrig råkat ut för dem
förr. Orden är
• termoteravstånd
• fyhlhebel
Återfinns inte i något av mig disponerat uppslagsverk. Nätsurf ger
ingen klarhet.
Någon som vet vad orden betyder? (Se
http://runeberg.org/geodet/0123.html för sammanhanget.)
Jfr tyska fühlen = känna och Hebel = hävarm.
Bo Lennart Wahlman bo.lennart.wahlman(a)wah.se
Hej runebergare,
Igår knappade jag ihop en ny funktion för att förhoppningsvis förbättra
inscanningsprocessen. Jag tänker dock inte tala om för er vad jag gjort,
för det har jag redan skrivit och berättat om på vårt nya fina forum:
http://runeberg.org/forum/
Ni som inte redan varit där och tittat (och kanske rent av skaffat er en
användare) har nu en utmärkt anledning att göra det. ;-)
(Det jag skrivit om nu finns i "Teknikforum", under rubriken "Kontroll
av faksimilbilder".)
Hans
--
…
[View More]+----------------------------------------------------------------------+
| Hans Persson http://www.lysator.liu.se/~unicorn/ |
| unicorn(a)lysator.liu.se http://runeberg.org/ |
+----------------------------------------------------------------------+
[View Less]
Jag har inte sett något om det ännu, så jag måste fråga.
Under korrektur-rutan har det tillkommit flera knappar som jag inte tror var
där i går. Och jag kan inte hitta något nytt i "hur man korrekturläser"
sidan.
Det är ju inte svårt att lista ut vad de gör, men en del av dem gör ju saker
som inte har varit tillåtligt hittills. T. ex. <u>, <h1> och <br> (och
kanske <img> också fast jag har ju använt det själv).
Det är klart att <u></u> ger ett …
[View More]understreck.
<h1></h1> är nån sorts titel - MEN NÄR SKALL VI ANVÄNDA DEN??
<br> börjar en ny rad - det har jag också längtat efter. Har ni några
instruktioner eller rekommendationer om när det passar eller inte passar att
använda den.
Kan jag förslå att <img> skall fungera samma som <b>? Alltså också lägga
till en </img> tag?
Annars kan det väl bli besvärligt att gissa var slutet av bildtexten är?
Och till sist - dela knapparna i två grupper. En grupp som också lägger till
slut-taggen, och den andra som bara klistrar precis vad som står på knappen.
Ingemar
ps <footnote>?
[View Less]
Vi har nu satt upp ett webbaserat forum. Där kan ni diskutera allt runt Projekt Runeberg!
Ni kan skriva som gäst, eller bättra skapa er en egen användare. Det gör ni genom att trycka på "Bli medlem"
Gå in och prova och skriv vad ni tycker om det!
http://runeberg.org/forum/
Mvh Joakim
Vi har nu satt upp ett webbaserat forum. Där kan ni diskutera allt runt Projekt Runeberg!
Ni kan skriva som gäst, eller bättra skapa er en egen användare. Det gör ni genom att trycka på "Bli medlem"
Gå in och prova och skriv vad ni tycker om det!
http://runeberg.org/forum/
Mvh Joakim
"farbror.mats" undrar hur man markerar luft, när indrag vid nytt stycke
redan automatiskt ersatts med blankrad, och föreslår två blankrader.
Förstår inte riktigt problemet. Är det ett extrastort luftrum som
eftersträvas? Härmed några reflexioner m a a frågan.
Det finns två typografiska verktyg för att markera nytt stycke:
Ett litet indrag som på denna rad.
ELLER en blankrad mellan stycken utan indrag av första raden såsom i
resten av detta inlägg, inte bägge. I första hand en …
[View More]sak om typografisk
design, verkets utseendemässiga profil. M a o en fråga om tycke och
smak.
Tillkommer en del praktiska synpunkter:
• Indragsmetoden tar vara på pappersytan bättre än blankradsmetoden.
Systematiskt genomfört kan det sammanlagt betyda flera sidor vinst i
ett större verk. I större upplagor är papperskostnaden den dominerande
posten i totalkostnaden, och några inbesparade sidor kan då betyda
mycket pengar. Man vill helst att antalet sidor ska vara en multipel av
32, i nödfall av 16 eller 8. Annars drabbas man av helblanka sidor utan
tryck i den färdiga boken, vanligtvis placerade i slutet av boken.
Ibland maskerat av en rubrik "Plats för egna anteckningar". Detta har
med falsning och häftning att göra. Praktisikt för den som brukar
kludda i böcker. I ett större perspektiv innebär det att ett bibliotek
med böcker i tusental, kan behöva ett antal extra hyllmetrar för att
härbärgera alla böckerna om det är många som har informationslösa
sidor. Böckerna blir ju tjockare. Och tyngre. Och dyrare.
En nackdel med indragsmetoden är att det kan bli värdigt konstigt vid
smala spalter. Sådana kan uppstå när tryckytan till en del upptas av
bilder, diagram o d som kringflödas av brödtexten.
• Blankradsmetoden har fördelen att underlätta läsningen, men är ju
lite slösaktig beträffande pappersåtgången. Kan i vissa lägen ställa
till med sidbrytningsproblem. En sida bör inte sluta med en blankrad,
och ej heller börja med en blankrad. Då blir satsytan på ett uppslag
olika på högersida och vänstersida, vilket är en typografisk styggelse.
<footnote>I de "punkterade styckena" ovan skulle jag egentligen vilja
ha hängande indrag, men jag tror inte det skulle fungera i alla
inblandade e-post-program av varierande konstruktion och med
innehavarens egna preferenser för grundinställningen. Många
e-post-program klarar en hel del konster, men jämfört med större
ordbehandlingsprogram är de ju lite primitiva.</footnote>
Blankradsmetoden är det som rekommenderas vid s k systematisk
maskinskrivning. Personligen tycker jag att underlättad läsning väger
tyngre än priset för ökad pappersåtgång. Bara i sådana fall när
sidantalet är oåterkalleligen fastställt på förhand, och mängden av
material som MÅSTE få plats är stor, bör man överväga indragsmetoden
för att trolla fram plats för några extra rader av budskapet.
Vad beträffar Runeberg står det ju tydligt i korrekturanvisningarna att
indrag av ett styckes första rad systematiskt ska ersättas av av
blankrad. Enligt vad jag sett på de sidor jag behandlat har
OCR-läsningen givit varierande resultat beträffande denna detalj.
Ibland är saken fixad redan före första korr, ibland inte, och då är
det dags för korrekturläsaren att rätta till det enligt anvisningarna.
Har ibland för mig själv undrat om den som laddat OCR-versionen kanske
fixat till ett och annat i förbifarten, innan det laddades in i
Runebergs databas.
I korrekturanvisningarna står klart angivet att vi inte ska sträva
efter att exakt återge förlagans typografi. Målet är att digitala
utgåvan oförvanskat ska förmedla författarens BUDSKAP på ett sökbart
sätt. Extra blankrader bidrar inte till att förbättra budskapets
innehåll. Undantag möjligen vid extrem poesi och liknande, där själva
placeringen av tecknen på satsytan är en del av poetens budskap. Då har
det f ö överskridigt gränsen från ordkonst till bildkonst, och borde
kanske egentligen kallas "typografisk installation".
Sammanfattningsvis anser jag att "farbror.mats" inte — och ingen annan
heller — ska lägga in dubbla blankrader i de fall transponering från
indragsmetoden till blankradsmetoden redan är klar i första
OCR-versionen.
För misstags undvikande påpekas att detta epos endast är ett
diskussionsinlägg. Jag har ingen befälsrätt här. Men jag har synpunkter
på typografi. Det tillkommer Runeberg-projektledningen att bestämma hur
man vill ha det. Samt eventuellt förtydliga det som redan bestämt är.
B L Wahlman bo.lennart.wahlman(a)wah.se
[View Less]
Hej!
Såg att textkonverteringen fungerar nästan helt perfekt. Men själva
webbsidan är fortfarande i ISO-8859-1-format. Så å, ä och ö-tecknen
blir skräp...
Jämför:
http://runeberg.org/egn/gudskola/0010.html
/Roger
Projekt Runeberg,
Jag måste erkänna att dagens tillkännagivande från skivbolagens
organisation STIM kom som något av en chock för mig. Att de höll
på att ge slaget förlorat mot MP3-fildelarna var ju klart, men det
här hade jag inte väntat mig. För dem av er som inte hunnit följa
med, har jag försökt göra en sammanfattning och kort analys på
vår startsida, http://runeberg.org
Detta kan, om det vill sig illa, få långtgående konsekvenser för
Projekt Runebergs verksamhet. Det blir i princip omö…
[View More]jligt att
avgöra när ett äldre verk blir helt fritt att återge när man inte
bara ska ta hänsyn till upphovsrätten, utan också en omfattande
samling av språkliga patent. Jag har därför tagit initiativet till
en namninsamling, som jag hoppas ni vill vara med på. Tillsammans
kanske vi kan få Akademien på bättre tankar. Länken till uppropet
finns också på vår startsida.
Som en sista utväg kan jag inte se annat än att vi får satsa på
texter som är så gamla att dagens språkliga konstruktioner knappast
förekommer, vilket innebär tiden före boktryckarkonstens och
reformationsbibelns standardisering. Redan nu finns två verk på
fornsvenska inscannade (länkar på startsidan!) och det kommer att
bli fler. Så lätt ger vi inte upp!
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/
[View Less]
Bertil Holmstr?m <bertilh(a)brikks.com> wrote:
> Jag har ibland frågat mig om man får kursivera operatorer.
Ur rent teoretiskt synpunkt får man göra allt som inte förvirrar
läsaren. Sedan bör det också vara någon sorts nytta med det hela också:
annars är det inte stor mening med det. (Jag minns en bok av James Martin
som jag tror handlade om databaser - den använde kanske 20 olika typografiska
former för att uttrycka olika betydelser, och var naturligtvis helt oläslig.)
Så frågan ä…
[View More]r egentligen: vad skulle kursivering vara till för reell nytta för
läsaren i detta fall?
Ur rent praktisk synpunkt känner jag inte till något fall av
matematisk sats där kursiv används för elementära aritmetiska operationer.
Det finns faktiskt en svensk bok som behandlar frågan -- den utgavs
av Almquist & Wiksell på 50-talet, och skrevs av ... var det William Lansburgh?
Ett ex finns (fanns) i universitetsbiblioteket i Linköping, vet jag. De bygger
till mycket stor del på anglosaxisk typografi, speciellt sådan som användes av
universitetstryckerierna i Storbritannien. Rekommenderas: den är i sig själv
ett mycket gott exempel på att bra typografi rör sig med minimala uttryck,
utan minsta onödig form.
Liknande begränsningar finns i vanlig sats: normalt kursiveras t.ex. inte
parenteser, även om många teckensitt innehåller sådana.
--
Anders Thulin ath*algonet.se http://www.algonet.se/~ath
[View Less]