Runeberg December 2005

runeberg@lists.lysator.liu.se

4 participants
7 discussions

Re: Kursivt plustecken??
by Anders Thulin 12 Feb '26

12 Feb '26

Bertil Holmstr?m <bertilh(a)brikks.com> wrote: > Jag har ibland frågat mig om man får kursivera operatorer. Ur rent teoretiskt synpunkt får man göra allt som inte förvirrar läsaren. Sedan bör det också vara någon sorts nytta med det hela också: annars är det inte stor mening med det. (Jag minns en bok av James Martin som jag tror handlade om databaser - den använde kanske 20 olika typografiska former för att uttrycka olika betydelser, och var naturligtvis helt oläslig.) Så frågan är egentligen: vad skulle kursivering vara till för reell nytta för läsaren i detta fall? Ur rent praktisk synpunkt känner jag inte till något fall av matematisk sats där kursiv används för elementära aritmetiska operationer. Det finns faktiskt en svensk bok som behandlar frågan -- den utgavs av Almquist & Wiksell på 50-talet, och skrevs av ... var det William Lansburgh? Ett ex finns (fanns) i universitetsbiblioteket i Linköping, vet jag. De bygger till mycket stor del på anglosaxisk typografi, speciellt sådan som användes av universitetstryckerierna i Storbritannien. Rekommenderas: den är i sig själv ett mycket gott exempel på att bra typografi rör sig med minimala uttryck, utan minsta onödig form. Liknande begränsningar finns i vanlig sats: normalt kursiveras t.ex. inte parenteser, även om många teckensitt innehåller sådana. -- Anders Thulin ath*algonet.se http://www.algonet.se/~ath

6 6

upphovsrätt när det är flera författare
by Erik Sjölund 02 Jan '06

02 Jan '06

Om jag förstått lagstiftningen rätt så upphör upphovsrätten 70 år efter upphovsmannens död. Hur fungerar det med t ex ett lexikon? Det måste vara många medförfattare till ett lexikon och därmed smått när omöjligt att säkerställa att verket är fritt från upphovsrätt om det är från i början av 1900-talet. Ett närbesläktat exempel: På http://runeberg.org/tektid/1934m/0002.html listas ca 25 st medförfattare. Det låter inte troligt att alla medförfattare avlidit senast 1935 eftersom tidskriften är ifrån 1934. Hur går resonemangen i sådana här fall? mvh, Erik Sjölund

2 3

faksimil, upphovsrätt och litteraturbanken
by Moa Holmqvist 30 Dec '05

30 Dec '05

Jag vet att jag har rådfrågat nån jurist om det här en gång, och fått ganska svävande svar. Om du publicerar ett verk som är upphovsrättsfritt kan du få upphovsrätt på din version av det första verket. Men ditt verk måste i sådana fall vara ett nytt konstnärligt verk. Du måste alltså ha bidragit med någon form av konstnärlig verksamhet till verket för att det ska bli upphovsrättsskyddat. En stilig layout i en pdf-fil skulle jag tippa räknas som ett eget konstnärligt verk. Att bara modernisera stavning gör det, till exempel, inte. /Moa Holmqvist -- No virus found in this outgoing message. Checked by AVG Free Edition. Version: 7.1.371 / Virus Database: 267.14.9/216 - Release Date: 2005-12-29

1 0

faksimil, upphovsrätt och litteraturbanken
by Erik Sjölund 30 Dec '05

30 Dec '05

Om den ursprungliga orginalutgåvan är upphovsrättsfri kan jag då scanna in en bild från ett faksimiltryck och lägga ut det upphovsrättsfritt? Eller mer generellt, vilka sorts ändringar i ett upphovsrättsfritt verk måste en person ha gjort för att denne ska få upphovsrättsskydd på sitt nya alster? Det som fick mig att undra var när jag klickade på länken "rättigheter" på http://www.litteraturbanken.se/ och läste texten " Det är inte tillåtet att mångfaldiga eller sprida material från Litteraturbanken - däremot går det utmärkt att hänvisa andra användare hit." Om litteraturbanken gör en e-bok av ett upphovsrättsfritt verk, på vilka rättsliga grunder kan de sedan skydda den? Om de skulle tillhandahålla en ascii-text av orginalet så borde den väl fortfarande vara fri antar jag. Men om de gör en fin layout i PDF-format då kanske själva layouten är skyddad? Någon som vet mer? mvh, Erik Sjölund

1 0

Re: [Runeberg] upphovsr?tt n?r det ?r flera f?rfattare
by Anders Thulin 29 Dec '05

29 Dec '05

runeberg-request(a)lists.lysator.liu.se wrote: > Om jag förstått lagstiftningen rätt så upphör upphovsrätten 70 år > efter upphovsmannens död. > > Hur fungerar det med t ex ett lexikon? Om jag begriper rätt ... Typiskt har upphovsrätten överlåtits på förlaget ... explicit (i särkilt avtal) eller implicit (som del av uppdragsrelation). Vid s.k. institutionell upphovsman (som inte 'dör' som folk gör mest) räknas skyddstiden från utgivningsdatum. Samma regel gäller också vid okänd upphovsman, t.ex. en pseudonym som Bo Balderson. Men det är det typiska fallet. Vad som faktiskt gäller för ett visst bestämt verk måste redas ut med utgivaren. Ibland syns det i verket vem som äger upphovsrätten ... är det förlaget, så är frågan nästan säkert löst. -- Anders Thulin ath*algonet.se http://www.algonet.se/~ath

1 0

Visioner
by Lars Aronsson 02 Dec '05

02 Dec '05

Projekt Runeberg, Den här veckan gjorde jag två bokfynd. Inget märkvärdigt, bara små billiga böcker på antikvariat. Jag tror ni håller med om att det hade kunnat vara intressant att lägga upp dem på webben: "Den svenska psalmboken. En historisk överblick" (1921) av Emil Liedgren "Resa till Jerusalem våren 1925" (1925) av Fredrik Böök med teckningar av Gunnar Lindvall Kruxet är förstås upphovsrätten. Böckerna är mer än 70 år gamla, men författarna har inte varit döda tillräckligt länge. Emil Liedgren dog 1963, Fredrik Böök 1961 och Gunnar Lindvall 1960. Det är alltså nästan 30 år kvar av skyddstiden. Det är inget som hindrar att vi skriver utförliga författarpresentationer och även räknar upp att de här böckerna finns. Biblioteken har redan i sina fritt tillgängliga kataloger alla uppgifter som står på titelsidan, så det borde även vara tillåtet för oss att digitalisera titelsidan - även för fullt moderna böcker! Och troligen också innehållsförteckningen. Vi har redan scannat ofullständiga verk när vi har lagt ut Samlade skrifter av August Strindberg, utan att ta med John Landquists kommentarer, http://runeberg.org/strindbg/ och i fallen "En dåres försvarstal" och "Inferno" har vi faktiskt scannat enbart titelsidan och innehållsförteckningen, eftersom resten av texten är svenska översättningar av de franska originalen. Inferno översattes av Eugene Fahlstedt som dog 1935, så den blir fri nu vid årsskiftet den 1 januari 2006, http://runeberg.org/strindbg/inferno/ Men John Landquist dog 1974 så hans kommentarer får vi vänta på. Givetvis har vi redan scannat hela texten, vi har bara inte offentliggjort den på webben. Det går på fem minuter för oss att göra Inferno tillgänglig vid nyår. Vi skulle kunna scanna alla böcker i världen i förväg och lägga dem i digitalt magasin tills de blir fria och får publiceras. Google Book Search (books.google.com, som tidigare hette Google Print) har gått ett steg längre. De gör den opublicerade texten sökbar och visar småsnuttar av boksidan där det blev träff. I vilken grad det senare är tillåtet i Europa är ännu inte avgjort. Men det finns inga lagliga hinder mot att göra texten sökbar och berätta att det nog finns en träff på sidan 47. Detta skulle vi kunna göra för John Landquists kommentarer. Och vi skulle kunna göra detsamma för romaner av Peter Høeg eller Liza Marklund om vi vill. För våra publicerade böcker drar vi nytta av att våra webbsidor blir sökbara genom de stora sökföretagen. Man kan gå in på yahoo.com, msn.com eller google.com och söka efter "Stockholm i fågelperspektiv" och få träff i Strindbergs Röda rummet på vår sajt. Denna nytta kan vi inte få när texten är dold. Om det ska bli någon sökning, måste man gå till vår sajt och använda vår sökfunktion. Idag har vi inte ens någon fungerande sökning av det slaget. Frågan är hur mycket vi borde röra oss i den här riktningen. Har vi någon glädje av att lägga upp titelsidor och innehållsförteckningar till böcker som fortfarande omfattas av upphovsrätt? Skulle det vara användbart att söka i texten utan att sedan kunna läsa boksidorna? För vilka böcker skulle detta vara intressant? Kanske är det mest för innehållsförteckningar till tidskrifter som detta skulle vara av värde? Vi kan ju gå på biblioteket och fotografera av innehållsförteckningarna till Bonniers Litterära Magasin från 1932 till 2004. Varför inte!? -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

1 0

Re: Vad man finner i Google Print
by Anders Thulin 02 Dec '05

02 Dec '05

Monika Palmgren <meepa_2000(a)yahoo.se> wrote: > Vad är vitsen att scanna in en massa böcker, när man sedan bara visar fragment? Referensändamål, snarare än för läsning. W. S. Porter skrev en hel del noveller redan innan han blev O. Henry -- men inte alla har hittat vägen till standardantologierna eftersom det kräver ett jättearbete att gå igenom årgång efter årgång av amerikansk periodika för att få korn på dem. Med litet tur kan volymerna vara indexerade, men alltför ofta är de inte det. När de scannats, och om -- ett stort 'om' -- sökfunktionen blir tillräckligt bra, kan man hitta dem och andra 'okända' verk mycket lättare. Frans G. Bengtssons 'Karoliner' är väl just en samling med sådana 'bortglömda' artiklar som någon snubblade över i någon tidskrift. Hade den funnits i Google Print hade sannolikheten varit mycket högre att de hittats mycket tidigare. Visst vore det bra att kunna läsa materialet on-line -- men bara att få reda på var det finns någonstans är minst 80% av jobbet. -- Anders Thulin ath*algonet.se http://www.algonet.se/~ath

3 3

2026

2025

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Runeberg December 2005