Om jag förstått lagstiftningen rätt så upphör upphovsrätten 70 år
efter upphovsmannens död.
Hur fungerar det med t ex ett lexikon?
Det måste vara många medförfattare till ett lexikon och därmed smått
när omöjligt att säkerställa att verket är fritt från upphovsrätt om
det är från i början av 1900-talet.
Ett närbesläktat exempel:
På
http://runeberg.org/tektid/1934m/0002.html
listas ca 25 st medförfattare.
Det låter inte troligt att alla medförfattare avlidit senast 1935
eftersom tidskriften …
[View More]är ifrån 1934. Hur går resonemangen i sådana här
fall?
mvh,
Erik Sjölund
[View Less]
Jag vet att jag har rådfrågat nån jurist om det här en gång, och fått ganska
svävande svar. Om du publicerar ett verk som är upphovsrättsfritt kan du få
upphovsrätt på din version av det första verket. Men ditt verk måste i
sådana fall vara ett nytt konstnärligt verk. Du måste alltså ha bidragit med
någon form av konstnärlig verksamhet till verket för att det ska bli
upphovsrättsskyddat. En stilig layout i en pdf-fil skulle jag tippa räknas
som ett eget konstnärligt verk. Att bara modernisera …
[View More]stavning gör det, till
exempel, inte.
/Moa Holmqvist
--
No virus found in this outgoing message.
Checked by AVG Free Edition.
Version: 7.1.371 / Virus Database: 267.14.9/216 - Release Date: 2005-12-29
[View Less]
Om den ursprungliga orginalutgåvan är upphovsrättsfri kan jag då
scanna in en bild från ett faksimiltryck och lägga ut det
upphovsrättsfritt?
Eller mer generellt, vilka sorts ändringar i ett upphovsrättsfritt
verk måste en person ha gjort för att denne ska få upphovsrättsskydd
på sitt nya alster?
Det som fick mig att undra var när jag klickade på länken "rättigheter" på
http://www.litteraturbanken.se/
och läste texten
" Det är inte tillåtet att mångfaldiga eller sprida material från
…
[View More]Litteraturbanken - däremot går det utmärkt att hänvisa andra användare
hit."
Om litteraturbanken gör en e-bok av ett upphovsrättsfritt verk, på
vilka rättsliga grunder kan de sedan skydda den?
Om de skulle tillhandahålla en ascii-text av orginalet så borde den
väl fortfarande vara fri antar jag. Men om de gör en fin layout i
PDF-format då kanske själva layouten är skyddad?
Någon som vet mer?
mvh,
Erik Sjölund
[View Less]
runeberg-request(a)lists.lysator.liu.se wrote:
> Om jag förstått lagstiftningen rätt så upphör upphovsrätten 70 år
> efter upphovsmannens död.
>
> Hur fungerar det med t ex ett lexikon?
Om jag begriper rätt ...
Typiskt har upphovsrätten överlåtits på förlaget ... explicit
(i särkilt avtal) eller implicit (som del av uppdragsrelation). Vid
s.k. institutionell upphovsman (som inte 'dör' som folk gör mest) räknas
skyddstiden från utgivningsdatum. Samma regel gäller också vid …
[View More]okänd upphovsman,
t.ex. en pseudonym som Bo Balderson.
Men det är det typiska fallet. Vad som faktiskt gäller
för ett visst bestämt verk måste redas ut med utgivaren. Ibland
syns det i verket vem som äger upphovsrätten ... är det förlaget,
så är frågan nästan säkert löst.
--
Anders Thulin ath*algonet.se http://www.algonet.se/~ath
[View Less]
Projekt Runeberg,
Den här veckan gjorde jag två bokfynd. Inget märkvärdigt, bara
små billiga böcker på antikvariat. Jag tror ni håller med om att
det hade kunnat vara intressant att lägga upp dem på webben:
"Den svenska psalmboken. En historisk överblick" (1921) av Emil
Liedgren
"Resa till Jerusalem våren 1925" (1925) av Fredrik Böök med
teckningar av Gunnar Lindvall
Kruxet är förstås upphovsrätten. Böckerna är mer än 70 år gamla,
men författarna har inte varit döda tillrä…
[View More]ckligt länge. Emil
Liedgren dog 1963, Fredrik Böök 1961 och Gunnar Lindvall 1960.
Det är alltså nästan 30 år kvar av skyddstiden.
Det är inget som hindrar att vi skriver utförliga
författarpresentationer och även räknar upp att de här böckerna
finns. Biblioteken har redan i sina fritt tillgängliga kataloger
alla uppgifter som står på titelsidan, så det borde även vara
tillåtet för oss att digitalisera titelsidan - även för fullt
moderna böcker! Och troligen också innehållsförteckningen.
Vi har redan scannat ofullständiga verk när vi har lagt ut Samlade
skrifter av August Strindberg, utan att ta med John Landquists
kommentarer, http://runeberg.org/strindbg/
och i fallen "En dåres försvarstal" och "Inferno" har vi faktiskt
scannat enbart titelsidan och innehållsförteckningen, eftersom
resten av texten är svenska översättningar av de franska
originalen. Inferno översattes av Eugene Fahlstedt som dog 1935,
så den blir fri nu vid årsskiftet den 1 januari 2006,
http://runeberg.org/strindbg/inferno/
Men John Landquist dog 1974 så hans kommentarer får vi vänta på.
Givetvis har vi redan scannat hela texten, vi har bara inte
offentliggjort den på webben. Det går på fem minuter för oss att
göra Inferno tillgänglig vid nyår. Vi skulle kunna scanna alla
böcker i världen i förväg och lägga dem i digitalt magasin tills
de blir fria och får publiceras.
Google Book Search (books.google.com, som tidigare hette Google
Print) har gått ett steg längre. De gör den opublicerade texten
sökbar och visar småsnuttar av boksidan där det blev träff. I
vilken grad det senare är tillåtet i Europa är ännu inte avgjort.
Men det finns inga lagliga hinder mot att göra texten sökbar och
berätta att det nog finns en träff på sidan 47. Detta skulle vi
kunna göra för John Landquists kommentarer. Och vi skulle kunna
göra detsamma för romaner av Peter Høeg eller Liza Marklund om vi
vill.
För våra publicerade böcker drar vi nytta av att våra webbsidor
blir sökbara genom de stora sökföretagen. Man kan gå in på
yahoo.com, msn.com eller google.com och söka efter "Stockholm i
fågelperspektiv" och få träff i Strindbergs Röda rummet på vår
sajt. Denna nytta kan vi inte få när texten är dold. Om det ska
bli någon sökning, måste man gå till vår sajt och använda vår
sökfunktion. Idag har vi inte ens någon fungerande sökning av det
slaget.
Frågan är hur mycket vi borde röra oss i den här riktningen. Har
vi någon glädje av att lägga upp titelsidor och
innehållsförteckningar till böcker som fortfarande omfattas av
upphovsrätt? Skulle det vara användbart att söka i texten utan
att sedan kunna läsa boksidorna? För vilka böcker skulle detta
vara intressant? Kanske är det mest för innehållsförteckningar
till tidskrifter som detta skulle vara av värde? Vi kan ju gå på
biblioteket och fotografera av innehållsförteckningarna till
Bonniers Litterära Magasin från 1932 till 2004. Varför inte!?
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/
[View Less]
Monika Palmgren <meepa_2000(a)yahoo.se> wrote:
> Vad är vitsen att scanna in en massa böcker, när man sedan bara visar fragment?
Referensändamål, snarare än för läsning.
W. S. Porter skrev en hel del noveller redan innan
han blev O. Henry -- men inte alla har hittat vägen till
standardantologierna eftersom det kräver ett jättearbete
att gå igenom årgång efter årgång av amerikansk periodika
för att få korn på dem. Med litet tur kan volymerna vara
indexerade, men alltför ofta är …
[View More]de inte det.
När de scannats, och om -- ett stort 'om' -- sökfunktionen
blir tillräckligt bra, kan man hitta dem och andra 'okända'
verk mycket lättare.
Frans G. Bengtssons 'Karoliner' är väl just en samling
med sådana 'bortglömda' artiklar som någon snubblade över
i någon tidskrift. Hade den funnits i Google Print hade
sannolikheten varit mycket högre att de hittats mycket
tidigare.
Visst vore det bra att kunna läsa materialet on-line --
men bara att få reda på var det finns någonstans är
minst 80% av jobbet.
--
Anders Thulin ath*algonet.se http://www.algonet.se/~ath
[View Less]