För kännedom.

/Johan

-------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Datum: Wed, 14 Nov 2018 22:19:58 +0100 Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Till: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se Kopia: Helene Hopfgarten helene.hopfgarten@umea.se, Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se, Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se, Roland Samuelsson roland.samuelsson@umea.se

Hej Christopher,

Här kommer bemötande av de påståenden du framförde i ditt senaste mail.

Påstående 1: "• Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. "

Logiskt resonemang kring påstående 1, som indikerar att antaletbarn går upp igen direkt efter 2029:

Data från kommunens prognos rörande enbart elever från Mariehem: Historiskt sett är 2017 års antal barn i högstadieålder rekordlågt. Från år 2017 till år 2025 ökar antalet barn i högstadieålder från 213 barn till 269, alltså en ökning med +56 barn. (Topp år 2023 med +61 barn) Därefter dalar detta till 242 barn år 2029 (+29 barn jämfört med 2017).

Sneglar vi lite grand på antalet barn i F-6-ålder, kan vi se att prognosticerat antal barn är så gott som konstant omkring 615 barn under hela tidsperioden. Omräknat är detta alltså (615/7*3) cirka 260 barn i högstadieålder. 260 barn är vad jag personligen anser varaett rimligt antagande för väntevärdet för antal barn i högstadieålder i Mariehem, sett över längre tid. Varken år 2017, 2025 eller 2029 representerar någon medelnivå.

I ditt påstående framstår det som att en barnantal nära miniminivån skulle vara representativt som medelnivå. Det anser jag vara helt felvisande.

En skillnad med prognos för högstadieålder och F-6-ålder är att den senare beräknas över ett längre tidsspann, sju år istället för tre. Det innebär att variationer år till år märks mycket mindre för F-6-spannet än för 7-9-spannet.

Räkneexempel: År 1: 85 barn År 2: 70 barn År 3: 70 barn År 4: 85 barn År 5: 85 barn År 6: 100 barn År 7: 100 barn

Summan över ovanstående sju år är 595 barn, vilket kan motsvara klasser F-6, med ett medelvärde om 85 barn per årskull. Väljer vi däremot ut treårsperioder från dessa data får vi följande summor och medelvärden: År 1-3: 225 barn, eller 75 barn per årskull År 2-4: 225 barn, eller 75 barn per årskull År 3-5: 240 barn, eller 80 barn per årskull År 4-6: 270 barn, eller 90 barn per årskull År 5-7: 285 barn, eller 95 barn per årskull

Det blir alltså stora variationer i antalet barn, trots att det faktiska antalet barn per år bara skiljer sig ±15 barn från medelvärdet 85 barn.

Om nu det faktiska antalet F-6-barn i Mariehem kommer att vara ungefärligen konstant under den kommande tioårsperioden, såbetyder det rimligen att medelvärdet sett över längre tid också kommer att vara ungefär konstant även för barn i högstadieålder!

Om vi nu i statistiken för år 2017 och i prognosen för år 2029 rörande antalet barn i högstadieålder på Mariehem ser att det är få barn, så beror det på att det däremellan finns en topp och att en likadan topp är att vänta strax efter år 2029.

Det vore mycket olyckligt att lägga ner en skola enbart baserat på naturlig statistisk variation med konstant väntevärde. Ibland går det ner något och ibland går det upp något. Skolorna måste dimensioneras både för väntevärdet och toppvärdet. De ska ge en lämplig fyllnadsgrad med det antal barn som i medel kommer att finnas vid skolan. De ska också klara av de toppar som naturligt uppstår med lite ojämna mellanrum.

Påståenden 2 och 3 om skolvalsstatistik har jag inga kommentarer till.

Påstående 4: "• Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. "

Logiskt resonemang kring påstående 4 som indikerar att antalet Berghemsbarn som flyttar från Bräntbergsskolan inte blir särskilt stort:

Minervaskolan är idag den skola som ligger närmast störstadelarna av Berghem. Det är också här som de flesta Berghemsbarn går idag, enligt kommunens skolvalsstatistik. Det är alltså rimligt att anta att om det är någon skola som förlorar elever till Maja Beskow, så blir det Minervaskolan.

De elever som idag går på Bräntbergsskolan gör det antingen för att de inte aktivt valt någon högstadieskola och därmed tilldelats den närmsta kommunala skolan, eller för att de aktivt valt just Bräntbergsskolan. Föräldrar som aktivt valt Bräntbergsskolan har rimligen gjort det för att de föredrar den miljö som Bräntbergsskolan erbjuder. De flesta av dessa föräldrar ser säkert fördelar med att Bräntbergsskolan *inte* ligger centralt, utan i ett naturnära område. Dessa föräldrar kommer rimligen även i fortsättningen att välja Bräntbergsskolan.

Låt oss jämföra antal barn boende i Berghem som går på Bräntbergsskolan respektive Hagaskolan. Båda skolorna ligger på någorlunda samma geografiska avstånd, men (mitt antagande här, baserat på att Hagaskolan är nära gränsen till vad den klarar av att ta emot) eleverfrån Berghem placeras bara på Hagaskolan om de aktivt väljer den. Andelen elever som går till Hagaskolan är idag 15%, jämfört med 32% för Bräntbergsskolan. Det känns inte orimligt att då anta att av dessa 32% är det 15% som aktivt valt Bräntbergsskolan för att föräldrarna verkligen föredrar den före Minervaskolan och Hagaskolan.

Det känns inte orimligt att anta att det blir omkring 17% (32%-15%) av Berghemsbarnen som faktiskt kommer att flytta från Bräntbergsskolan till Maja Beskowskolan, det vill säga drygt tio barn. Alltså kanske fyra barn per årskurs, något som knappast ensamt kan sägas försvara en skolnedläggning.

Påstående 5: "• Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. "

Bemötande av påstående 5:

Enligt logiska resonemang ovan, så kommer elevunderlaget från Mariehem och Berghem knappast att förändras nämnvärt. Vid sidan av elever från Mariehem och Berghem tillkommer också elever från övriga stadsdelar i Umeå, som av en eller annan anledning aktivt har valt Bräntbergsskolan. Dessa elever kommer förvisso att variera i antal och ursprung men lär trots allt alltid komma att finnas. Beaktar man dessa elever, så finns det helt klart ingen nämnvärd risk för att antalet heltidstjänster ska påverkas.

Dessutom är både Mariehemsskolan och Mariebergsskolan beroende av Bräntbergsskolan för hemkunskaps- och språkvalsundervisning. Läggs Bräntbergsskolan ner uppstår följdproblem med både lokaler och lärartjänster för dessa ämnen. Både Mariehems- och Mariebergsskolorna står *helt* utan marginaler när det gäller lokaler i dagsläget, enligt personal på plats.

Eller är det tänkt att mellanstadieeleverna ska promenera fram och tillbaka till Maja Beskowskolan för hemkunskaps- och språkvalsundervisningen? För det är ju kortare än tre kilometer till Maja Beskowskolan, så någon skolbuss kommer knappast i fråga.

Vidare skriver du: "Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs."

Detta är inte korrekt. Er analys bygger *inte* på barnkonventionen i nuvarande utformning. Barnkonventionen, artikel 3 säger att "Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn".

Det här är i högsta grad beslut som rör barn, sålångt tror jag nog att vi är eniga. Jag godtar också att analysen tar upp *vilka* barnsom påverkas direkt av åtgärderna. Däremot kan jag inte på något sätt se hur situationenanalyserats ur barnens perspektiv. Den tar inte heller upp hur barn påverkas indirekt.

Hur påverkas de av att få 2,5 kilometer längre till skolan? Hur påverkas de av att flytta från en skola med prisbelöntHLT-samarbete till en skola där lokal hälsosamverkan knappast är möjlig? Hur påverkas AST-klasserna av en flytt? Hur påverkas eleverna av att gå på en mycket större skola? Hur påverkas eleverna av att befinna sig i direkt närhet till gymnasieelever? Hur påverkas eleverna och deras familjer när de får längre till sina yngre syskon, som blir kvar i Marieområdet?

Du skriver också: "Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser".

Har elevernas behov och och rättigheter på något sättblivit kränkta på Bräntbergsskolan fram tills nu? På vilket sätt förbättrar Maja Beskow utbildningen för eleverna om det för det första blir större klasser (för att kunna erbjuda lärare heltidstjänster), fler elever på skolan, mixad skola med eleverupp till 19 år samt samma personal som på Bräntbergsskolan? (Personalen ska ju enligt uppgift flytta med eleverna)

Exakt vilka samhällsekonomiska vinster är det du syftar på?

För övrigt, hur många års lärartjänster hade man kunnat finansiera med den fördyring som uppstått under arbetet med att genusutforma Maja Beskows lokaler?

Hur mycket kostar en helsidesannons i DN jämfört med renoveringav några toaletter på Bräntbergsskolan som kanske inte är så fräscha efter många års användning?

Hur mycket kostar det att genomföra flytten från Bräntbergsskolan jämfört med eventuell framtida förlust ett år med lite för få elever?

De här frågorna kanske låter irrelevanta, men om man bara tar ett steg tillbaka så är det uppenbart att det här saker som samtliga finansieras av skattepengar. Det *är* samma plånbok som betalar, hur ivrigtän kommunalt eller statligt anställda ibland kan resonera kring "sina" budgetar.

Hälsningar, /Johan Dahlberg

Den 2018-11-12 kl. 17:15, skrev Christopher Granberg:

Hej!

Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029.

Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande:

Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör:

• ekonomiska bärkraftiga enheter.
• bättre förutsättningar för kollegialt lärande.
• långsiktig kompetensförsörjning.
• en samlad och samordnad elevhälsa.
• likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen.

Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens uppdrag. När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande principer.

• Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. • Andelen vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. • Andelen vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%. • Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. • Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. I utredningen framgår dock att säkra beräkningar avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra. Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som uppvisats de senaste tre åren. Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska fågehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex. vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser.

Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring.

Med vänlig hälsning Christopher Granberg

Biträdande utbildningsdirektör grundskola Mobil: 070-377 35 92 E-post: christopher.granberg@umea.se

Umeå kommun För- och grundskolan www.umea.se/kommun

-----Ursprungligt meddelande----- Från: Johan Dahlberg johan_d@lysator.liu.se Skickat: den 7 november 2018 23:52 Till: Christopher Granberg christopher.granberg@umea.se; Gunnar Olofsson gunnar.olofsson@umea.se; Michael Lindgren michael.lindgren.2@umea.se Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan

Gunnar, Christopher och Michael,

Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg såhar vi träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på oktober.

Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren.

Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet.

Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år. Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni bygger er rekommendation på.

Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser det ungefär oförändrat ut?

Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst. Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023 tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång till 2017 årslåga elevantal verkar dock mycket osannolikt. Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år. I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9. Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel.

Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad tolkning av tillgänglig data.

Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är skyldiga att låta göra?

Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/

Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen till tjänst.

Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang.

Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta.

Hälsningar, /Johan Dahlberg