Här kommer beskrivningen av Patruz.

<<Guden.doc>>

Hmm, när jag tittar närmare på honom så kan jag bara konstatera att jag har lite svårt att få till den där humoristiska ådran jag sett i de flesta andra Gudarna hittills. Vilket kanske inte är helt fel med tanke på att humorvärdet Storm- och KrigsGudar är rätt begränsat och de tenderar att vara lite bistrare än de flesta andra Gudarna (möjligtvis undantaget Dödsgudinnan).

Men om man behöver några lättsamheter för att lätta upp stämningen runt honom så kan man ju alltid konstatera några detaljer :

1. Humör. Som man kan se på hans aspekter så blir hans humör klart bättre allteftersom dagen går. På morgonen vaknar han på riktigt uselt humör, men efter en kaffe eller två och kanske lite Nektar så börjar han bli rätt effektiv framåt middagstid. Och när det börjar bli kväll så har han börjat stadga sig och kan nästan vara lugn och avslappnad.

2. Temperament. Som de flesta Stormgudar så har Patruz ett rätt häftigt och destruktivt temperament. Men oftast så lägger det sig snabbt också (och ibland så har han samvetskval över vad han gjort under sina raseriutbrott och försöker 'fixa' saker, ofta med ... "intressanta" ... resultat). När hans utbrott INTE lägger sig så är det dags att bygga en bunker att ta skydd i. Han kan också ofta, men inte alltid, distraheras från sitt raseri om man kommer på rätt sätt.

3. Alkohol. Normalt så tillber man inte Patruz med alkohol, men han _har_ en svaghet för Toste's påhitt och mer än en gång har Toste lyckats få Patruz "trött" när han egentligen bestämt sig för att plåna ut någon/något.

4. "Lite Kul Får Man Väl Ha". Om Gudarna besöker världen så börjar den gå sönder. Men Patruz har en liten hobby som han normalt undviker att prata om med de andra Gudarna. Han surfar. Ibland (kanske vart femtionde eller hundrade år) så smyger Patruz ut från Olympen och smiter ner till världen lagom för att det skall bli kväll och solfontänen skall gå ner. Det blir en del riktigt schyssta vågor i centrumhavet då och Patruz njuter fullt ut av dem. Naturligtvis börjar världen gå i kras (normalt i form av monstruösa stormar) men eftersom ingen bor ute där solen går ner och Patruz snabbt smiter tillbaka till Olympen efter några timmar så brukar de permanenta skadeverkningarna vara små (däremot får naturligtvis världen de värsta stormarna i mannaminne). Patruz tror att ingen annan vet om det här, men låt oss vara realistiska, Stormgudar är varken särskilt smarta eller diskreta. Men en anledning för de andra Gudarna att inte påpeka något är att han är riktigt lugn, glad och nästan trevlig i flera (guda-)dagar efter utflykten. (Jag kan utan problem stryka den här sista grejen om ni andra tycker att det är fel, eller om Gunnar tycker att vi absolut inte kan komma i närheten av världen utan att den exploderar.)

/Jonas