November 2018 - Brantis - lists.lysator.liu.se

[Bräntis]För- och grundskolenämndens möte imorgn
by Johan Dahlberg 30 Nov '18

30 Nov '18

Hej, Är det någon som tänkt närvara vid nämndens möte imorgon? http://umea.se/download/18.513535a516735e2ca22582c/1543320445138/F%C3%B6r-%… Mötet hålls i sammanträdesrummet Saluten i stadshuset från klockan 9. Klockan 10 är det kafferast. 10.20 börjar punkt 2, regler om skolplacering 10.40 börjar punkt 3, framtida skolstruktur, alltså det som är aktuellt för oss Jag funderar på att åka dit vid kafferasten och vara med på punkt 2 och 3. /Johan

5 6

[Bräntis]Påminnelse om beställning
by Johan Dahlberg 27 Nov '18

27 Nov '18

Hej, En lite påminnelse till er som vill gå ut och äta på torsdag. Ni kan gärna skriva upp vad ni vill beställa i matväg på den här sidan, innan klockan 18 ikväll så underlättar det för Simon (och Harrys, förstås): https://docs.google.com/document/d/1xB5QyEulrPoeEAFWKuceH69ZcbXTHuwcvdnn5Rb… Menyn hittar ni här: https://www.harrys.se/media/4045/umea_matmeny_2018_a3_julmeny_utskrift_ny2_… /Johan

1 0

[Bräntis]Reflektionsmöte 29/11 klockan 19:00
by Johan Dahlberg 26 Nov '18

26 Nov '18

Hej alla tappra kämpar, Torsdag den 29/11 fattas så det slutgiltiga beslutet om Bräntbergsskolan ska få vara kvar som högstadieskola eller inte. Det verkar nu som om ett för oss tilltalande beslut kommer att fattas, även om risken för motgång trots allt inte helt kan uteslutas. I och med den prekära situation som skulle uppstå i händelse av ett ofördelaktigt beslut, har några i vår sammanslutning insett behovet av att i förväg göra upp en plan för att kunna hantera detta. Det är inte omöjligt att de demoner som i detta fall skulle hemsöka oss, åtminstone tillfälligt skulle kunna jagas på flykten av en väl avvägd dos alkohol i form av gravöl. Likaså kan den uppsluppna stämningen som kan förväntas infinna sig om Bräntbergsskolan får vara kvar, hjälpas på traven av ett glas vin, öl eller alkoholfritt alternativ. Vår självutnämnda festkomitté Simon har bokat bord på Harrys klockan 19:00 för den som vill äta en bit mat i trevligt sällskap. Han uppmanar oss dock att dyka upp kanske redan klockan 18, för den som vill hinna med något i baren. * Svara på mailet senast måndag kväll om du kommer eller inte * Om du kommer, ange vad du vill äta, för att vara säker på att maten blir klar i tid * Dyk upp innan klockan 19 torsdag 29/11 på Harrys Meny: https://www.harrys.se/restauranger/umea/meny/%C3%A0-la-carte/ Väl mött! /Johan

3 3

Rektor Ragnvaldsson och verkligheten
by mikael wikner 21 Nov '18

21 Nov '18

Kollar ni Folkbladet någonting? Den här PLUS-artikeln lades ut 6 november. Alltså, så...gulligt måste man ändå säga. Samtigt lögnaktigt. Att framstå så där säker. Fast det är klart, nog är det här lugnande för vissa föräldrar. Anfall är bästa försvar. Hur kan någon säga så om hans elever?! Oron kring Maja Beskowskolan: "Man har gått härifrån mer positiv" Umeå. Högstadium och gymnasium i en skola har lett till kritik från oroade föräldrar. Rektorerna för Maja Beskowskolan berättar om fördelarna med den nya skolan och svarar på en del av kritiken. – Vi vet hur oron ser ut men vi känner ingen oro över det, säger rektorn Henrik Ragnvaldsson. Sofi Röjlar Publicerad 6 november kl. 20:00 * [facebook] * [twitter] * [mail] Under veckan ställs Maja Beskowskolans planlösningar ut på kommunhörnan i Väven. På plats finns de framtida rektorerna på Maja Beskowskolan, Magnus Josefsson, Henrik Ragnvaldsson och Jonas Stenlund. Maja Beskowskolan har mött motstånd, till exempel av föräldrar som är oroliga över att högstadiet på Bräntbergsskolan ska flyttas till Maja Besskowsskolan när den blir klar hösten 2019. Oron kommer ur en känslan av otrygghet med en stor skola för både högstadieelever och gymnasieelever. Rektorerna upplever att gemene man har en felaktig bild av skolans uppbyggnad, men att de som varit till kommunhörnan på Väven och träffat rektorerna har gått därifrån mer positiva. – Det finns fyra ingångar till skolan. Antalet ingångar har med trygghet att göra, berättar Jonas Stenlund, projektledare och rektor inom gymnasieskolan på Umeå kommun. Det finns till exempel en ingång direkt till högstadiedelen av skolan, så om högstadieeleverna vill komma direkt till sin del av skolan utan att behöva gå igenom gymnasieutrymmena kan man gå in där. [j]Maja Beskowskolans utsida. Foto: Hanna Eriksson Skolans utformning i övrigt ser till elevernas olika behov även när det kommer till platser att studera på. Annons – Vi vill att skolan ska vara ett ställe där man pluggar och inte hänger. Därför finns inga soffor, men det finns grupprum för de som gillar att plugga i grupp och det finns även enskilda platser intill väggen om man vill plugga själv, säger Jonas Stenlund medan han illustrerar hur det är tänkt. För att skapa trygghet kommer grupprummens väggar vara delvis i glas så man kan se vad som försiggår där. Lärarrummen är placerade i mitten av skolan och även det ska vara trygghetsskapande. – Det är inte som att högstadieeleverna och gymnasieeleverna är blandade, det är tydligt avgränsat. Delarna skiljs åt med ett bibliotek, berättar Henrik Ragnvaldsson. – Med det kommer ju också möjligheten att ha ett bättre utbud i biblioteket eftersom de delar på det, tillägger Magnus Josefsson. Att högstadieskolan och gymnasieskolan är uppdelad hindrar dock inte eleverna från att använda varandras samlingsytor. Men det kommer ändå inte ske i särskilt stor utsträckning tror rektorerna. – Gymnasieelever har inget intresse att vara i högstadiet. Och om någon från högstadiet söker sig till gymnasiedelen får vi vara uppmärksamma på om det blir ett problem och kan då fånga upp eleverna som söker sig dit, säger Henrik Ragnvaldsson. Det finns en oro att de kommer ske langning mellan elever på gymnasiet och högstadiet, vad är er syn på det? – Jag har bra koll på det. Det intresset är ganska svalt bland mina elever, säger Henrik Ragnvaldsson som för närvarande är rektor på Dragonskolans elitidrottsgymnasium och fortsätter: – Jag kan bli irriterad över att man tror så om mina elever. När det kommer till oron om eventuella sexuella trakasserier och sexuella relationer mellan de yngre och de äldre eleverna finns det inte heller någon oro hos någon utav de tre rektorerna. – Jag kan garantera att mina elever inte skulle träffa en högstadieelev, säger Henrik Ragnvaldsson. Så du menar att du håller koll på vad alla dina elever gör på fritiden? – Det har jag. Jag har ingen som helst oro, jag skulle utan problem placera min dotter i den här skolan, konstaterar Henrik Ragnvaldsson.

4 5

Citatfynd Maja Beskow!!!
by mikael wikner 20 Nov '18

20 Nov '18

3 3

[Bräntis]Fwd: SV: 10 anledningar för att bevara Bräntbergsskolan
by Johan Dahlberg 16 Nov '18

16 Nov '18

Glädjande information från för- och grundskolenämnden. /Johan ----- Vidarebefordrat meddelande från Sven-Olov Allan Edvinsson <sven-olov.edvinsson(a)umea.se> ----- Datum: Fri, 16 Nov 2018 16:58:31 +0000 Från: Sven-Olov Allan Edvinsson <sven-olov.edvinsson(a)umea.se> Ärende: SV: 10 anledningar för att bevara Bräntbergsskolan Till: Lina Schelin <lina.schelin(a)gmail.com> Cc: Johan Dahlberg <johan_d(a)lysator.liu.se> Hej Lina igen - kan bara berätta att det blev klart idag att arbetsutskottet i För- och grundskolenämnden enigt föreslår nämnden att Bräntbergsskolan fortsätter som tre-parallellig högstadieskola perioden fram till 2028. Nämnden har sitt sammanträde den 29 november. Det finns egentligen bara en brasklapp: Antalet elever som väljer skolan i 7an får inte bli så lågt att det blir svårt att hålla igång minst två parallellklasser. Senaste åren är det "bara"61 % av elever som väljer Bräntberg som första skola. Det blir en möjlighet för stadsdelen att kämpa och slåss för sin högstadieskola på samma sätt som vi andra fått göra ibland för våra lokala skolor (jag själv har agerat för Kasamarks F-6 skola). Förslaget innebär att förslaget att starta upp Vasaskolan i centrum som 3-parallellig skola utgår. Det är här jag tycket ursprungsförslaget inte var bra dvs dra ner en skola på Mariehem och samtidigt strata en lika stor skola i centrum. Jag tycker inte att konflikten i första hand ligger mellan Mariehem och nya Elsa Beskow. Skriver bara för att jag tänkte det är bra att få veta. Hälsningar Sven-Olov Edvinsson (C) [https://fbcdn-profile-a.akamaihd.net/hprofile-ak-frc3/t1/c15.0.56.56/p56x56…] Ledamot i FGN och FGNs arbetsutskott. Kasamark 132 905 86 Umeå 090-14 75 76 070-602 66 34 ________________________________ Från: Sven-Olov Allan Edvinsson Skickat: den 26 oktober 2018 15:12 Till: Lina Schelin Ämne: Re: 10 anledningar för att bevara Bräntbergsskolan Hej Lina - som du kanske läst i VKs repotage i onsdags har jag redan agerat för att Bräntberg fortsätter som idag. Det finns flera aspekter - men dat kan vi kanske prata om någon gång. Skickat från min iPhone Med vänlig hälsning Sven-Olov Edvinsson 26 okt. 2018 kl. 13:52 skrev Lina Schelin <lina.schelin(a)gmail.com<mailto:lina.schelin@gmail.com>>: Hej Sven-Olov, Vi är ett flertal föräldrar på Marieområdet som starkt tror på Marieområdets framtid och som vill att Bräntbergsskolan bevaras. Det finns många välgrundade anledningar till varför Bräntbergsskolan bör fortsätta drivas och till varför öppnandet av Maja Beskow-skolan inte bör förhastas. I det bifogade dokumentet har vi sammanställt 10 viktiga anledningar som vi hoppas att du tar dig tid att läsa igenom. Det finns några kontaktpersoner angivna i dokumentet om du vill ha ytterligare information. Vi tycker att det är ytterst viktigt att beslutet om Bräntbergsskolan fattas på rätt grunder. Tack på förhand för att du tar dig tid att läsa! Med vänliga hälsningar, Lina Schelin, som representant för föräldragruppen För mer information, kontakta föräldern Johan Dahlberg, Telefon: 070-273 52 11 Mail: johan_d(a)lysator.liu.se<mailto:johan_d@lysator.liu.se> <Presentation_om_Bräntbergsskolan.pdf> ----- Slut på vidarebefordrat meddelande -----

1 0

[Bräntis]Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
by Johan Dahlberg 14 Nov '18

14 Nov '18

För kännedom. /Johan -------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Datum: Wed, 14 Nov 2018 22:19:58 +0100 Från: Johan Dahlberg <johan_d(a)lysator.liu.se> Till: Christopher Granberg <christopher.granberg(a)umea.se> Kopia: Helene Hopfgarten <helene.hopfgarten(a)umea.se>, Gunnar Olofsson <gunnar.olofsson(a)umea.se>, Michael Lindgren <michael.lindgren.2(a)umea.se>, Roland Samuelsson <roland.samuelsson(a)umea.se> Hej Christopher, Här kommer bemötande av de påståenden du framförde i ditt senaste mail. Påstående 1: "• Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. " Logiskt resonemang kring påstående 1, som indikerar att antaletbarn går upp igen direkt efter 2029: Data från kommunens prognos rörande enbart elever från Mariehem: Historiskt sett är 2017 års antal barn i högstadieålder rekordlågt. Från år 2017 till år 2025 ökar antalet barn i högstadieålder från 213 barn till 269, alltså en ökning med +56 barn. (Topp år 2023 med +61 barn) Därefter dalar detta till 242 barn år 2029 (+29 barn jämfört med 2017). Sneglar vi lite grand på antalet barn i F-6-ålder, kan vi se att prognosticerat antal barn är så gott som konstant omkring 615 barn under hela tidsperioden. Omräknat är detta alltså (615/7*3) cirka 260 barn i högstadieålder. 260 barn är vad jag personligen anser varaett rimligt antagande för väntevärdet för antal barn i högstadieålder i Mariehem, sett över längre tid. Varken år 2017, 2025 eller 2029 representerar någon medelnivå. I ditt påstående framstår det som att en barnantal nära miniminivån skulle vara representativt som medelnivå. Det anser jag vara helt felvisande. En skillnad med prognos för högstadieålder och F-6-ålder är att den senare beräknas över ett längre tidsspann, sju år istället för tre. Det innebär att variationer år till år märks mycket mindre för F-6-spannet än för 7-9-spannet. Räkneexempel: År 1: 85 barn År 2: 70 barn År 3: 70 barn År 4: 85 barn År 5: 85 barn År 6: 100 barn År 7: 100 barn Summan över ovanstående sju år är 595 barn, vilket kan motsvara klasser F-6, med ett medelvärde om 85 barn per årskull. Väljer vi däremot ut treårsperioder från dessa data får vi följande summor och medelvärden: År 1-3: 225 barn, eller 75 barn per årskull År 2-4: 225 barn, eller 75 barn per årskull År 3-5: 240 barn, eller 80 barn per årskull År 4-6: 270 barn, eller 90 barn per årskull År 5-7: 285 barn, eller 95 barn per årskull Det blir alltså stora variationer i antalet barn, trots att det faktiska antalet barn per år bara skiljer sig ±15 barn från medelvärdet 85 barn. Om nu det faktiska antalet F-6-barn i Mariehem kommer att vara ungefärligen konstant under den kommande tioårsperioden, såbetyder det rimligen att medelvärdet sett över längre tid också kommer att vara ungefär konstant även för barn i högstadieålder! Om vi nu i statistiken för år 2017 och i prognosen för år 2029 rörande antalet barn i högstadieålder på Mariehem ser att det är få barn, så beror det på att det däremellan finns en topp och att en likadan topp är att vänta strax efter år 2029. Det vore mycket olyckligt att lägga ner en skola enbart baserat på naturlig statistisk variation med konstant väntevärde. Ibland går det ner något och ibland går det upp något. Skolorna måste dimensioneras både för väntevärdet och toppvärdet. De ska ge en lämplig fyllnadsgrad med det antal barn som i medel kommer att finnas vid skolan. De ska också klara av de toppar som naturligt uppstår med lite ojämna mellanrum. Påståenden 2 och 3 om skolvalsstatistik har jag inga kommentarer till. Påstående 4: "• Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. " Logiskt resonemang kring påstående 4 som indikerar att antalet Berghemsbarn som flyttar från Bräntbergsskolan inte blir särskilt stort: Minervaskolan är idag den skola som ligger närmast störstadelarna av Berghem. Det är också här som de flesta Berghemsbarn går idag, enligt kommunens skolvalsstatistik. Det är alltså rimligt att anta att om det är någon skola som förlorar elever till Maja Beskow, så blir det Minervaskolan. De elever som idag går på Bräntbergsskolan gör det antingen för att de inte aktivt valt någon högstadieskola och därmed tilldelats den närmsta kommunala skolan, eller för att de aktivt valt just Bräntbergsskolan. Föräldrar som aktivt valt Bräntbergsskolan har rimligen gjort det för att de föredrar den miljö som Bräntbergsskolan erbjuder. De flesta av dessa föräldrar ser säkert fördelar med att Bräntbergsskolan *inte* ligger centralt, utan i ett naturnära område. Dessa föräldrar kommer rimligen även i fortsättningen att välja Bräntbergsskolan. Låt oss jämföra antal barn boende i Berghem som går på Bräntbergsskolan respektive Hagaskolan. Båda skolorna ligger på någorlunda samma geografiska avstånd, men (mitt antagande här, baserat på att Hagaskolan är nära gränsen till vad den klarar av att ta emot) eleverfrån Berghem placeras bara på Hagaskolan om de aktivt väljer den. Andelen elever som går till Hagaskolan är idag 15%, jämfört med 32% för Bräntbergsskolan. Det känns inte orimligt att då anta att av dessa 32% är det 15% som aktivt valt Bräntbergsskolan för att föräldrarna verkligen föredrar den före Minervaskolan och Hagaskolan. Det känns inte orimligt att anta att det blir omkring 17% (32%-15%) av Berghemsbarnen som faktiskt kommer att flytta från Bräntbergsskolan till Maja Beskowskolan, det vill säga drygt tio barn. Alltså kanske fyra barn per årskurs, något som knappast ensamt kan sägas försvara en skolnedläggning. Påstående 5: "• Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. " Bemötande av påstående 5: Enligt logiska resonemang ovan, så kommer elevunderlaget från Mariehem och Berghem knappast att förändras nämnvärt. Vid sidan av elever från Mariehem och Berghem tillkommer också elever från övriga stadsdelar i Umeå, som av en eller annan anledning aktivt har valt Bräntbergsskolan. Dessa elever kommer förvisso att variera i antal och ursprung men lär trots allt alltid komma att finnas. Beaktar man dessa elever, så finns det helt klart ingen nämnvärd risk för att antalet heltidstjänster ska påverkas. Dessutom är både Mariehemsskolan och Mariebergsskolan beroende av Bräntbergsskolan för hemkunskaps- och språkvalsundervisning. Läggs Bräntbergsskolan ner uppstår följdproblem med både lokaler och lärartjänster för dessa ämnen. Både Mariehems- och Mariebergsskolorna står *helt* utan marginaler när det gäller lokaler i dagsläget, enligt personal på plats. Eller är det tänkt att mellanstadieeleverna ska promenera fram och tillbaka till Maja Beskowskolan för hemkunskaps- och språkvalsundervisningen? För det är ju kortare än tre kilometer till Maja Beskowskolan, så någon skolbuss kommer knappast i fråga. Vidare skriver du: "Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs." Detta är inte korrekt. Er analys bygger *inte* på barnkonventionen i nuvarande utformning. Barnkonventionen, artikel 3 säger att "Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn". Det här är i högsta grad beslut som rör barn, sålångt tror jag nog att vi är eniga. Jag godtar också att analysen tar upp *vilka* barnsom påverkas direkt av åtgärderna. Däremot kan jag inte på något sätt se hur situationenanalyserats ur barnens perspektiv. Den tar inte heller upp hur barn påverkas indirekt. Hur påverkas de av att få 2,5 kilometer längre till skolan? Hur påverkas de av att flytta från en skola med prisbelöntHLT-samarbete till en skola där lokal hälsosamverkan knappast är möjlig? Hur påverkas AST-klasserna av en flytt? Hur påverkas eleverna av att gå på en mycket större skola? Hur påverkas eleverna av att befinna sig i direkt närhet till gymnasieelever? Hur påverkas eleverna och deras familjer när de får längre till sina yngre syskon, som blir kvar i Marieområdet? Du skriver också: "Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser". Har elevernas behov och och rättigheter på något sättblivit kränkta på Bräntbergsskolan fram tills nu? På vilket sätt förbättrar Maja Beskow utbildningen för eleverna om det för det första blir större klasser (för att kunna erbjuda lärare heltidstjänster), fler elever på skolan, mixad skola med eleverupp till 19 år samt samma personal som på Bräntbergsskolan? (Personalen ska ju enligt uppgift flytta med eleverna) Exakt vilka samhällsekonomiska vinster är det du syftar på? För övrigt, hur många års lärartjänster hade man kunnat finansiera med den fördyring som uppstått under arbetet med att genusutforma Maja Beskows lokaler? Hur mycket kostar en helsidesannons i DN jämfört med renoveringav några toaletter på Bräntbergsskolan som kanske inte är så fräscha efter många års användning? Hur mycket kostar det att genomföra flytten från Bräntbergsskolan jämfört med eventuell framtida förlust ett år med lite för få elever? De här frågorna kanske låter irrelevanta, men om man bara tar ett steg tillbaka så är det uppenbart att det här saker som samtliga finansieras av skattepengar. Det *är* samma plånbok som betalar, hur ivrigtän kommunalt eller statligt anställda ibland kan resonera kring "sina" budgetar. Hälsningar, /Johan Dahlberg Den 2018-11-12 kl. 17:15, skrev Christopher Granberg: > Hej! > > Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029. > > Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande: > > Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: > - ekonomiska bärkraftiga enheter. > - bättre förutsättningar för kollegialt lärande. > - långsiktig kompetensförsörjning. > - en samlad och samordnad elevhälsa. > - likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. > > Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens uppdrag. > När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande principer. > > • Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. > • Andelen vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. > • Andelen vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%. > • Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. > • Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. > I utredningen framgår dock att säkra beräkningar avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra. Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som uppvisats de senaste tre åren. > Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska fågehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex. vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser. > > > Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring. > > > > Med vänlig hälsning > Christopher Granberg > > Biträdande utbildningsdirektör grundskola > Mobil: 070-377 35 92 > E-post: christopher.granberg(a)umea.se > > Umeå kommun > För- och grundskolan > www.umea.se/kommun > > > > -----Ursprungligt meddelande----- > Från: Johan Dahlberg <johan_d(a)lysator.liu.se> > Skickat: den 7 november 2018 23:52 > Till: Christopher Granberg <christopher.granberg(a)umea.se>; Gunnar Olofsson <gunnar.olofsson(a)umea.se>; Michael Lindgren <michael.lindgren.2(a)umea.se> > Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan > > Gunnar, Christopher och Michael, > > Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg såhar vi träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på oktober. > > > Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren. > > Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet. > > Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år. > Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni bygger er rekommendation på. > > Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser det ungefär oförändrat ut? > > Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst. > Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023 tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång till 2017 årslåga elevantal verkar dock mycket osannolikt. > Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år. > I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9. > Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel. > > Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad tolkning av tillgänglig data. > > > Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är skyldiga att låta göra? > > Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. > https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/ > > Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen till tjänst. > > > Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang. > > Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta. > > Hälsningar, > /Johan Dahlberg >

1 0

[Bräntis]Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
by Johan Dahlberg 14 Nov '18

14 Nov '18

Idag kom svar från Christopher Granberg på mitt mail förra veckan... /Johan -------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Datum: Mon, 12 Nov 2018 16:15:18 +0000 Från: Christopher Granberg <christopher.granberg(a)umea.se> Till: Johan Dahlberg <johan_d(a)lysator.liu.se> Kopia: Helene Hopfgarten <helene.hopfgarten(a)umea.se>, Gunnar Olofsson <gunnar.olofsson(a)umea.se>, Michael Lindgren <michael.lindgren.2(a)umea.se> Hej! Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029. Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande: Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: - ekonomiska bärkraftiga enheter. - bättre förutsättningar för kollegialt lärande. - långsiktig kompetensförsörjning. - en samlad och samordnad elevhälsa. - likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens uppdrag. När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande principer. • Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. • Andelen vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. • Andelen vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%. • Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. • Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. I utredningen framgår dock att säkra beräkningar avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra. Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som uppvisats de senaste tre åren. Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska få gehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex. vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser. Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring. Med vänlig hälsning Christopher Granberg Biträdande utbildningsdirektör grundskola Mobil: 070-377 35 92 E-post: christopher.granberg(a)umea.se Umeå kommun För- och grundskolan www.umea.se/kommun -----Ursprungligt meddelande----- Från: Johan Dahlberg <johan_d(a)lysator.liu.se> Skickat: den 7 november 2018 23:52 Till: Christopher Granberg <christopher.granberg(a)umea.se>; Gunnar Olofsson <gunnar.olofsson(a)umea.se>; Michael Lindgren <michael.lindgren.2(a)umea.se> Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Gunnar, Christopher och Michael, Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg så har vi träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på oktober. Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren. Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet. Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år. Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni bygger er rekommendation på. Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser det ungefär oförändrat ut? Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst. Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023 tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång till 2017 års låga elevantal verkar dock mycket osannolikt. Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år. I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9. Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel. Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad tolkning av tillgänglig data. Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är skyldiga att låta göra? Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/ Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen till tjänst. Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang. Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta. Hälsningar, /Johan Dahlberg

4 6

Helsidesannons i DN
by Olle Hagberg 13 Nov '18

13 Nov '18

Kommunen satsar hårt på Maja Beskow. Kolla denna annons, helsida i DN. Kan inte ha varit gratis direkt.

4 6

Re: [Bräntis] Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan
by Simon Fredman 12 Nov '18

12 Nov '18

Helt omöjligt att förstå vad han menar. Vad i barnkonventionen är det underlaget bygger på? Vilka grupper av barn är det som påverkas av huvudförslaget och vad menas med "kunskapsunderlaget"? "Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser". Har elevernas behov och och rättigheter på nåt sätt blivit kränkta på Bräntis fram till nu? På vilket sätt förbättrar Maja Beskow utbildningen för eleverna om det för det första blir större klasser (för att kunna erbjuda lärare heltidstjänster), mer elever på skolan, mixad skola med elever upp till 19 år samt samma personal som på Bräntis? Sen vill jag veta exakt vilka samhällsekonomiska vinster Christopher hänvisar till. Min spontana reaktion är att de försöker efterkonstruera ett bredare underlag än det som presenterades för oss på mötet. Att påstå att risken för minskat framtida intresse till kommunala skolor och att Bräntis bara är en 7-9 skola känns absurt. Den risken finns alltid och med förslag som dessa kommer de inte att "ta tillbaka" mark från friskolorna. Maja Beskow är väl också en 7-9 skola eller är den inte det längre. Är det en 7-3:an skola nu? Vi får skissa på ett svar till Christopher Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone. -------- Originalmeddelande -------- Från: Johan Dahlberg <johan_d(a)lysator.liu.se> Datum: 2018-11-12 21:03 (GMT+01:00) Till: brantis(a)lists.lysator.liu.se Rubrik: [Bräntis]Fwd: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Idag kom svar från Christopher Granberg på mitt mail förra veckan... /Johan -------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: SV: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Datum: Mon, 12 Nov 2018 16:15:18 +0000 Från: Christopher Granberg <christopher.granberg(a)umea.se> Till: Johan Dahlberg <johan_d(a)lysator.liu.se> Kopia: Helene Hopfgarten <helene.hopfgarten(a)umea.se>, Gunnar Olofsson <gunnar.olofsson(a)umea.se>, Michael Lindgren <michael.lindgren.2(a)umea.se> Hej! Utredningen har genomförts på uppdrag av för- och grundskolenämnden att utreda lokalbehovet för kommunala högstadieskolor för perioden 2018–2029. Utredningens utgångspunkter har varit de styrande principer som för- och grundskolenämnden beslutat om avseende utredningens genomförande: Säkerställa tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: - ekonomiska bärkraftiga enheter. - bättre förutsättningar för kollegialt lärande. - långsiktig kompetensförsörjning. - en samlad och samordnad elevhälsa. - likvärdiga skolor som borgar för att alla elever får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. Beslut om Maja Beskowskolan som högstadieskola fattades av för- och grundskolenämnden i december 2016 och har inte ingått i utredningens uppdrag. När det gäller det statistiska underlaget avseende framtida barn och elevunderlag på Marieområdet respektive Bräntbergsskolan så har slutsatser och riskbedömning utgått från de trender som kan uppfattas och inte efter faktiska tal. De trender och bedömningar som legat till grund för att utredningen visat att det finns en risk för ett för lågt framtida elevantal på Bräntbergsskolan och därmed en risk för att skolan inte kan leva upp till de förutsättningar som finns i nämndens styrande principer. • Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 – 2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. • Andelen vårdnadshavare på Marieområdet som valt Bräntbergsskolan som högstadieskola har de senaste tre åren legat på mellan 60–64%. • Andelen vårdnadshavare med barn i åk 6 på Mariebergsskolan och Mariehemsskolan som de tre senaste åren valt Bräntbergsskolan till åk varit mellan 77– 90%. • Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. • Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna 7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. I utredningen framgår dock att säkra beräkningar avseende vårdnadshavares framtida val av skola inte är möjliga att göra. Den riskbedömning som är gjord utgår därför från de skolvalsmönster som uppvisats de senaste tre åren. Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs. Vi har genom riskbedömningar beskrivit risker och konsekvenser utifrån från de där en förutsättning för att ett förslag till beslut ska få gehör är att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa ex. vilka faktorer, problem eller behov ligger bakom förslaget. Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser. Kopia till Helene Hopfgarten, nämndsadministratör, för diarieföring. Med vänlig hälsning Christopher Granberg Biträdande utbildningsdirektör grundskola Mobil: 070-377 35 92 E-post: christopher.granberg(a)umea.se Umeå kommun För- och grundskolan www.umea.se/kommun<http://www.umea.se/kommun> -----Ursprungligt meddelande----- Från: Johan Dahlberg <johan_d(a)lysator.liu.se> Skickat: den 7 november 2018 23:52 Till: Christopher Granberg <christopher.granberg(a)umea.se>; Gunnar Olofsson <gunnar.olofsson(a)umea.se>; Michael Lindgren <michael.lindgren.2(a)umea.se> Ämne: Åsikter och fakta rörande Skolstruktur och Bräntbergsskolan Gunnar, Christopher och Michael, Johan Dahlberg heter jag och som ni säkert kommer ihåg så har vi träffats i samband med informationsmötet på Bräntbergsskolan i början på oktober. Till min stora förvåning har jag uppmärksammat hur ni den 5:e november bemött en insändare i Västerbottens-Kuriren. Återigen, trots att motsatsen påvisats för er med sifferunderlag från samma källa som ni använt (alltså kommunens befolkningsprognoser och skolvalsstatistik), trycker ni hårt på att elevunderlaget för Bräntbergsskolan riskerar att bli för litet. Visst, det går inte förneka att en sådan risk finns. På samma sätt går det heller inte att förneka att det finns en statistisk risk att samtliga invånare i Umeå väljer att flytta till Korpilombolo nästa år. Ni har på inget sätt försökt kvantifiera risken för att elevunderlaget blir för litet i förhållande till osäkerheten i den prognos som ni bygger er rekommendation på. Ska man titta på en långtidsprognos bör man lämpligen låta bli att titta på de absoluta siffrorna - de är faktiskt mer eller mindre meningslösa när osäkerheten växer väldigt fort när man försöker skåda längre in i framtiden. Det bör vara betydligt bättre att försöka se på de trender man kan utläsa. Går det starkt uppåt/nedåt, svagt uppåt/nedåt eller ser det ungefär oförändrat ut? Tittar man på statistik och prognoser över elevunderlaget för Bräntbergsskolan ser man att år 2017 var antalet elever klart lägst. Både sett bakåt i tiden och minst 15 år framåt i tiden. Omkring år 2023 tycks en toppnotering nås, därefter dalar antalet något. Någon återgång till 2017 års låga elevantal verkar dock mycket osannolikt. Tvärtom kan man för lägre årskurser se att elevantalet fortsätter stiga svagt. Dessa elever går givetvis vidare till högstadiet inom några få år. I och med att prognoserna för F-6-klasser spänner över fler årskurser blir variationerna år från år givetvis till följd av medelvärdesbildning mindre där än för prognoserna för årskurs 7-9. Därför bör man vara extra kritisk när man bedömer upp- och nedgångar för årskurs 7-9. Det är lätt att göra bort sig när man ser en tillfällig svacka och missta den för en nedåtgående trend. Det finns tyvärr redan ett flertal exempel på att detta skett inom kommunen, när skolor stängts bara för att behöva öpnnas några år senare. Låt oss slippa att även Bräntbergsskolan ska behöva bli ett i raden av dessa exempel. Att ni, när prognoserna visar på en trend med ökande elevunderlag, talar om att det finns en risk för att elevunderlaget blir för litet är detta förvisso ingen ren lögn. Det måste dock sägas vara en starkt vinklad tolkning av tillgänglig data. Hur har det förresten gått med den barnkonsekvensanalys som ni är skyldiga att låta göra? Om ni inte redan hittat någon lämplig utredare för detta, skulle jag kunna rekommendera Jonas Mollwing vid pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. https://www.umu.se/personal/jonas-mollwing/ Om ni av något skäl inte skulle vilja utnyttja hans professionella tjänster, så står säkert andra personer vid pedagogiska institutionen till tjänst. Låt mig till sist bifoga ett dokument som vi föräldrar på Marieområdet har sammanställt. Punkterna 6 och 10 är kanske något känslomässigt hållna, övriga bygger enbart på tillgängliga fakta och logiska resonemang. Jag hoppas på att få ta del av era åsikter om detta. Hälsningar, /Johan Dahlberg _______________________________________________ Brantis mailing list Brantis(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis

3 3

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

Brantis November 2018