28 feb 2007 kl. 21.59 skrev Lars Aronsson:

Ingemar Olson skrev:

Om versen fortsätter på nästa sidan, är det tillräckligt att sätta in </poem>
bara på nästa sidan (som <chapter></chapter>), eller vill ni ha båda
<poem></poem> på samma sida?

För alla taggar som påverkar utseendet (alla utom chapter, tror 
jag), så ska både start och slut finnas på samma sida.  Annars kan 
våra program inte presentera en sida i taget med rätt utseende, 
utan skulle bli tvungna att söka igenom alla sidor för att kunna 
visa upp en enda.  Det betyder att kursiveringar och dikter som 
sträcker sig över en sidbrytning ska avslutas och öppnas på nytt.

OK, men är det så säkert att sidbrytningarna, när allt är slutredigerat, kommer på samma ställe som i originalet? Jag har ibland flyttat figurer så att de enligt korrekturanvisningarna kommer MELLAN stycken och inte mitt i. Det påverkar klart sidbrytningar; det har hänt att en bild rentav fått ändrad sida i det jag gjort. Detta för att bilden ska komma nära den text som bilden ska illustrtera.

Förutom poem, funderar vi just nu på hur vi ska göra med tabeller. 
Hittills har vi inte haft några regler för uppmärkning av 
tabeller.  Hur man än gör, så blir det krångligt. Som tur är, är 
tabeller rätt ovanliga.  Det vanligaste är att använda mellanslag 
för att få siffror under varandra i kolumner.  Någon har använt 
grafiska tecken för att göra ramar, vilket jag tycker är 
bortkastad möda.  Någon har på eget initiativ infört 
HTML-markeringar, vilket jag tycker är fel väg att gå, eftersom de 
är svårlästa och svåra att redigera.  Ett förslag är att tillämpa 
samma tabellmarkeringar som Wikipedia använder.

Jamen, är det inte HTML, som Wikipedia använder??

  Men idag har vi 
inget program för att visa sådana tabeller.

Jag har sysslat en hel del med tabeller, och det vore verkligen tacknämligt med klara regler. Jag har funnit det särskilt marigt med sammansatta huvuden som omväxlande täcker en kolumn eller flera.

En förutsättning för att blanksteg (obs termen; "mellanslag" är en felaktigt använd typografterm, som har med utslutning – ej felstavat! – att göra) ska fungera är att man låser till font med konstant breddsteg. Men jag är osäker på hur det slår, när det vandrar mellan olika läsprogram. COURIER ska väl fungera i de flesta läsare, men det finns ju NEW COURIER också, som har vissa avvikelser. Själv försöker jag undvika COURIER, eftersom den inte skiljer ettor och gement Ludvig, vilket kan ge spök i siffertabeller. MONACO är ett alternativ, som fungerar i MAC-världen, men hur uppfattas det av en PC-maskin?. De vanliga HELVETICA, ARIAL, TIMES ROMAN m fl är klart olämpliga för tabeller om man inte har en TAB-funktion som är inställbar till godtycklig kolumnbredd. Runebergs nuvarande <TAB> har bara ett fast läge, och det är ofta för stort i komplexa tabeller.

Wikipedias tabellverktyg, rätt använda ger snygga resultat, men det är en hel vetenskap att lära sig och rätt tillämpa dem alla: kräver mycken och ständig övning. Möjligen kunde Runeberg tillhandahålla en standardmall, men det är inte säkert att det passar i alla situationer.

Ett knepigt fall jag råkat ut för är när förlagan har huvuden med blandad vertikal och horisontell text. Hur ska det hanteras?

Hur hanteras en fotnot mitt i en tabell?

Hur gör vi med skålpundsymbolen i tabeller? Korrekturläsarrekommendationen att skriva ut det i klartext i st f symbolen fungerar i och för sig i löpande brödtext, men inte i tabeller: Det tar för stor plats. Jag har sett en rekommendation någon stans att nummersymbolen '#' kan användas som surrogat för skålpundsymbolen, men det är nog inte att rekommendera i tabeller med sifferuppgifter, då det skulle kunna misstolkas.
Ännu mer komplicerade frågor är musiknoter och ekvationer.  Som 
tur är förekommer de bara i rätt specialiserade böcker.

Båda förekommer, om än sparsamt, exempelvis i "Ugglan", inte särskilt specialisrad bok! I "Geodet", som jag arbetat med, förekommen en del ekvationer, i och för sig matematiskt inte alltför komplicerade, men det var ju mer än bara ett tecken ovanför eller nedanför bråkstrecket. Där kan man kringgå problemet genom att skriva allt sammans på en enda rad och ange divisorn med en negativ exponent. Det kräver dock att man kompletterar med en del parenteser för att det ska bli matematiskt korrekt, och det kräver ju en del matematiskt kunnande hos korrekturläsaren också. Mycket <sup></sup> och <sub></sub> blir det som det gärna blir fel på. 

I begränsad omfattning skulle både musik och ekvationer kunna läggas in som bild, om man har hyfsad kvalitet på den förlaga som bilden ska hämtas ifrån.

MYCKET EFTERLÄNGTAT vore en förhandsvisningsfunktion så som i Wikipedia, så att man kunde kontrollera huruvida man tänkt rätt i fråga om tabeller och ekvationer, innan man sparar definitivt. I svåra fall måste man nu spara, innan man ser att det blev fel, och det kan bli fel många gånger i följd med mycket onödigt sparat skrot, innan man är nöjd med resultatet. Skrotet belastar lagringsmedia alldeles i onödan. Och ger missvisande aktivitetsstatistik i "senaste 2000" och "topp 20".

À propos det, Jag har någon gång sparat något som jag TRODDE var bra, samtidigt som jag gjort någon kommentar, som kunde vara intressant för andra korrekturläsare. Men så upptäcker jag någon småsak vid kontrollavsyning, som jag fixar för att ge kvalitet åt revideret. Om då aktiviteten är låg har ingen annan hunnit spara något innan jag sparar min fix, och då blir min tidigare kommentar överskriven och syns ej längre. Det är rätt bra med småkommentarer vid sparningen, ty då kan korrekturläsarna hjälpa varandra med något litet problem. Men blir kommentaren överskriven går ju inte det. Har kommentaren, som ytterst är riktad till Redax, blivit osynlig även för Redax?

Wikipedia 
har ju en lösning för ekvationer, men ingen för musiknoter.

Wikipedias ekvationslösning MATTEX fungerar ju när man väl lärt sig alla kommandona, men det är inte gjort på en kafferast och glöms lätt bort, om man inte övar sig ständigt. Men den är klumpig, eftersom graden oftast inte stämmer med brödtexten, och allt, även enstaka variabel, måste sättas på egen rad för att inte skadliga förskjutningar i text och bild ska uppstå. Typografiskt blir resultatet oskönt även om matematiken är korrekt.

I WORD finns ett utökningsprogram, som heter EquationEdit, som ger snyggt resultat vid import till brödtextdokument. Det är lite lättare att lära sig än MATTEX, tycker jag, men kräver naturligtvis övning det också. Kunde det på något sätt utnyttjas av Runeberg?

För musik finns programmet IGOR nedladdningsbart från internet. Det klarar även avancerade musikaliska fall. Jag är osäker på dess status."Shareware"? Ett enklare program, men väl användbart, är MUSICATOR, som jag är nästan säker på att det är "Freeware". Jag är säker på att MUSICATOR finns i Mac-version, men vet ej om det finns för PC. Är något av dessa två något för Runeberg?

Unicode har många musiksymboler, men deras listor är kopieringsskyddade (upphovsrätt- och copyright-problem) och kräver någon form av överenskommelse innan man får fri tillgång till dem. Detta kostar kanske något; i så fall, var finns pengarna?

Principiellt ska det väl gå att jobba i sin egen datormiljö, vilken den nu är, och sedan konvertera till *.PDF och exportera till Runeberg. Kräver förstås att man kan konvertera till *.PDF, men den möjligheten finns ju som verktyg i en del program.

  Vi 
har redan en del musik, men det är enbart Johan "tuben" Tufvesson 
som arbetat med det och han har ett bra program för det, och det 
fungerar inte med korrekturläsning över webben.

-- 
  Lars Aronsson (lars@aronsson.se)
  Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/
_______________________________________________
Runeberg mailing list
Runeberg@lists.lysator.liu.se
http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/runeberg


Bo Lennart Wahlman