22 jun 2007 kl. 00.48 skrev Ingemar Olson:

Jag har märkt i kommentarerna på sistone att flera släkttavlor har blivit kodade som <img>, och all texten däri har tagits bort.

Visst är släkttavlor komplicerade, med långa parenteser kanske lodrätt/kanske vågrätt, men att klippa bort dem och lägga till en bild istället är väl inte den rätta vägen! Då går det ju inte alls att söka efter namnen som finns.

Är det någon här som har erfarenhet med släktforskning och/eller kan rekommendera något sätt att korrekturläsa släkttavlor utan att förlora innehållet?

Jag brukar rotera 90 grader och sen lägga upp generationerna med successivt ökande indrag så att det blir ungefär som i Windows "Utforskaren" med flera nivåer. Liknande gör man ju ofta i innehållsförteckningar av olika slag. Om tavlan inte är alltför omfattande kan man hoppa över "Utforskarens" lodräta streck. Det finns ett exempel i Runeberg, som jag gjorde för länge sen för Agneta Å räkning. Har glömt vilket verk det var, men kanske Agneta minns och kan hänvisa till det?

Ungefär så här alltså (helt utan konstiga klamrar):

!
Farfarsfar
Farfarsmor
! Farfar
! Farmor
! !
! Farfars bror1
! Dennes hustru
! ! Deras barn
! !
! Farfars syster
! Dennas man
! ! Deras barn (= min farbror eller kanske faster)
! ! !
! ! Far
! ! Mor
! ! ! Jag
! ! ! Min hustru (För hennes anor, mina morbröder och mostrar kan man
! ! ! hänvisa till andra tablåer, i enkla fall en fotnot)
! ! ! Vårt barn1
^ ^ ! ! Barnbarn12
^ ^ ! Vårt barn2
etc ! Barnbarn22 (kusin till ovanstående 12)
!
Farbror1
Faster1
! Barn11 (Min kusin)
! Barn12 (Min kusin)
! ! Barnbarn (Mina barns syssling)
! ! Barnbarnsbarn
! Barn13 (Min kusin)
!
Farbror2
Faster2
| Barn21 (Min kusin)
| Barn22 (Min kusin)
| Barn23 (Min kusin)
|
|
Vertikalstreck är också användbart, men inte lika idiotsäkert som utropstecken. ASCII-tecken för "lådor" finns ju även, men jag har negativ erfarenhet av det, eftersom det ofta strular sig på olika vis, när det kommer in i e-posten eller OB-program. Till och med på annars förlåtande Wikipedia kan det gå snett med lådtecken (som ANSI inte klarar). (Förlåt kära normalskribenter om jag blev för nördig nu.)

Mostrar och andra kvinnolinjer läggs in på motsvarande sätt. Lite värre blir det när man ska plocka in kvinnolinjernas föräldrar, omgiften och halvsyskon, men det brukar ordna sig.  Åldersordning uppifrån och ner, äldst överst. Följer man kolumnvis är det lätt att se vilka som är kusiner, sysslingar etc. Läsaren må öva sig att leta rätt på svågrar, svägerskor, mågar, nevöer och allt vad det heter

Ungefär 5 generationer brukar inte vara något problem på en A4. (I värsta fall får man ta till liggande format. Tablån ovan måste läsas med sådan still som har fast breddsteg, annars blir den förvanskad! Jag har skrivit med stilen COURIER, och har av bekvämlighet använt tab-ar för kolumnhoppen. Jag vet av erfarenhet att det är lite slumpartat hur mottagare av e-post ser detta, eftersom det är beroende av vilket e-postprogram man använder och hur detta är inställt.. En säkrare metod är upprepade blanksteg, men det orkade jag inte ovan. Jag hoppas det blir njutbart av mina läsare. (Jag tar gärna emot en rapport om hur det lyckades.)

Denna metod är elektroniskt sökbar, Att bara göra bild av hela ansedeln är att göra det lätt för sig, men svårt för den som vill göra elektronisk sökning. I sämsta fall är förlagan otydlig i största allmänhet, kanske fläckad.

EXCEL, som brukar finnas i de flesta PC-maskiner, är mycket bra för ovanstående system. EXCEL för Mac existerar också, men är kanske inte så vanligt bland Mac-frälsta. En cell för varje person. Då behöver man inte några speciella släktforskningprogram, som det dock finns många av i marknaden. Men med sådana blir det väl stopp i Runeberg. EXCEL har i sig sökfunktioner och annat godis för den som vill söka i släkttavlor.

En variant vore naturligtvis om Runeberg kan läras acceptera HTML, varmed fina tabeller kan göras. Men det kräver ju lite mer av korrekturläsaren än att bara "skriva maskin". Den intresserade kan öva sig på Wikipedia, som har diverse tabellmallar som man kan trixa med.

Min metod ovan innebär att man inte har särskilt mycket nytta av OCR-förlaga och det blir kanske nödvändigt att korrläsaren knappar in alla uppgifter. Men det går ju att klippa och klistra, vilket ju trots allt ger en del tidbesparing jämfört med att knappa 100 %, även om det tar sin tid innan allt blir som man vill.

I sammanhanget måste jag varna för en del strul p g a OCR tolkningens lynnighet. Ett långt "vitt" hopp på raden är ibland återgivet med blanksteg av OCR, ibland med tab av odefinierad storlek, men det syns inte utan vidare. Om Unicod är inblandat har man ett antal olika stora blanksteg att kämpa mot. Tab-ar har en "gummibands"-egenskap och kan förändras som en amöba bara för ett enda punkttecken till eller ifrån, Det ger ibland irriterande överraskningar.

Och så måste man ju fixa roteringen på något sätt, om man vill automatisera processen.


Bo Lennart Wahlman