Häromdagen snubblade (dåligt använt uttryck eftersom den stod på översta hyllan) jag över en bekant från min barndom på stadsbiblioteket i Vimmerby, nämligen barnboken Spegelstenen. Denna för ett barn ganska kusliga berättelse om en pojke som ser ett annat ansikte än sitt eget i spegeln och sedan dras in i en annan värld är skriven av Michael Palin (ja han från Monty Python-gänget) och det kusliga förstärks genom Alan Lees vackra och detaljrika, men i färgskalan och stämningen nedtonade bilder. Som grädden på moset (har i alla fall boktillverkarna tänkt sig) har boken också försätts med sju hologram-bilder som ska ge en ökad visuell verklighet åt berättelsen och av vilka jag tyckte åtminstone ett par stycken var otäcka när jag var liten. Det som jag tror nog fastnade bäst hos mig som barn var Lees framställning av Salamans laboratorium, överlastat av linser, speglar, böcker, kikare, djurskallar, burkar, flaskor, primitiva mikroskop och allsköns mätinstrument, och uppslaget med den sjunkna undervattensstaden med sina sjögräsbevuxna torn och ett skeppsvrak vilade där ett hustak en gång fanns. Liksom jag tycker om att gå tillbaka till min ungdoms läsning, tycker jag om att gå tillbaka till min barndoms läsning, det vill säga sådant jag slukade innan jag fick aptit för romaner. Genom tur och letande i second hand-butiker och bokhandlar har jag lyckats samla på mig en del av mina barndomsupplevelser i bokväg, såsom Tom Ungerers De Tre Rövarna som låg i apotekets läshörna och som jag roade mig med medan mamma köpte diverse mediciner, E. Nesbits Melisade illustrerad av P. J. Lynch på ett sådant sätt att det matchar både det fantastiska och det humoristiska i sagan, Otfried Preusslers två böcker om rövaren Hotzenplotz (mannen med de sju knivarna och pepparpistolen) och samme Preusslers Sagan om enhörningen som är en enkel  och rörande saga underbart illustrerad av Gennadij Spirin, som jag räknar som en av de främst barnboksillustratörerna någonsin. Men jakten går vidare på andra ännu icke infångade barndomsupplevelser.

Martin Glännhag