Fountland_gods

fountland_gods@lists.lysator.liu.se

113 discussions

Re: RE: [Fountland_gods] Kontinenternas namn?
by Sara Broström 13 Oct '02

13 Oct '02

Här kommer några förslag som är inspirerade från latin: Alcedonia/Alkedonien (the kingfisher's time) Iugosus (bergigt land) Mihi (mycket land) /Sara ----- Original Message ----- From: "Rönnberg, Niklas" <nikro(a)itn.liu.se> Date: Sunday, October 13, 2002 9:01 am Subject: RE: [Fountland_gods] Kontinenternas namn? > I sagan om Atarea och Amorina så har jag döpt en ö till Itaka (se > Odyssén),men jag vet inte om det är en kontinent eller en liten > småö någonstans... > > Men jag saknar också namn på kontinenterna, nu blir det till att > tänka! > /Niklas > > > -----Original Message----- > From: Sara Broström [mailto:sarbr479@student.liu.se] > Sent: Sat 10/12/2002 6:04 PM > To: fountland_gods(a)lists.lysator.liu.se > Cc: > Subject: [Fountland_gods] Kontinenternas namn? > > Håller på att skriva lite sagor här men jag saknar namnen på > kontinenterna.Någon som vet om de namngetts eller som har förslag > på namn? > > /Sara > > _______________________________________________ > Fountland_gods mailing list > Fountland_gods(a)lists.lysator.liu.se > http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/fountland_gods > > > > _______________________________________________ > Fountland_gods mailing list > Fountland_gods(a)lists.lysator.liu.se > http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/fountland_gods >

1 0

RE: [Fountland_gods] Kontinenternas namn?
by "Rönnberg, Niklas" 13 Oct '02

13 Oct '02

I sagan om Atarea och Amorina så har jag döpt en ö till Itaka (se Odyssén), men jag vet inte om det är en kontinent eller en liten småö någonstans... Men jag saknar också namn på kontinenterna, nu blir det till att tänka! /Niklas -----Original Message----- From: Sara Broström [mailto:sarbr479@student.liu.se] Sent: Sat 10/12/2002 6:04 PM To: fountland_gods(a)lists.lysator.liu.se Cc: Subject: [Fountland_gods] Kontinenternas namn? Håller på att skriva lite sagor här men jag saknar namnen på kontinenterna. Någon som vet om de namngetts eller som har förslag på namn? /Sara _______________________________________________ Fountland_gods mailing list Fountland_gods(a)lists.lysator.liu.se http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/fountland_gods

1 0

Patruz gåva
by Sara Broström 12 Oct '02

12 Oct '02

Hej! Här kommer den legenden om Patruz gåva. Kom gärna med förslag om ändringar och förbättringar. Jag försökte få fram att Atarea är en god gud och inte gjorde något av elakhet. Kom gärna med förslag hur jag ska visa detta ytterligare om det inte kommer fram nog tydligt i sagan. Nu _måste_ jag sticka iväg till festen...det är bara så svårt att slita sig... Kram, Sara

1 0

Kontinenternas namn?
by Sara Broström 12 Oct '02

12 Oct '02

Håller på att skriva lite sagor här men jag saknar namnen på kontinenterna. Någon som vet om de namngetts eller som har förslag på namn? /Sara

1 0

Re: [Fountland_gods] Sagan om Atarea och Amorina
by Sara Broström 11 Oct '02

11 Oct '02

Jättefin legend som förklarar hur Amorina och Atarea kan komma så bra överens. Lite fin Adam och Eva-känsla på det också. Jag tycker om den och inga invändningar. Herius _är_ ett bättre namn än mr X. ;) Kram, Sara ----- Original Message ----- From: "Rönnberg, Niklas" <nikro(a)itn.liu.se> Date: Friday, October 11, 2002 9:35 am Subject: [Fountland_gods] Sagan om Atarea och Amorina > När skivan åter befolkades efter den Stora Striden och världens alla > varelser vandrade ut för att fria starta sina nya liv, kom en träl > vid namn > Herius vandrande genom skogarna uppför utlöparna av Itakas mäktiga > berg.Mannen vandrade ensam och han kände ännu inte till Fountlands > nya gudar. > En vacker scensommardag kom han fram till en liten källsjö > omgärdad av en > ljus lövskog. Mannen arbetade ihärdigt med att fälla träd och > bygga sig en > liten stuga, och under tiden levde han på de vilddjur han lyckades > fällaoch den fisk han lyckades fånga. Han arbetade i tysthet och i > ensamhet dag > efter dag. > När hösten kom, kall och regnig, skulle mannen bränna ner en del > av träden > för att till våren ha en liten åkerlapp att odla på. Men hur han än > försökte kunde han inte tända någon eld, allt var för blött och > han fumlade > med sina stelfrusna fingrar. Vanmäktig vände han sig till skyn och > skrekefter hjälp. > Då klev en ung och reslig man fram mellan träden och undrade om Herius > behövde hjälp. Herius förklarade då sitt problem och Atarea, > Eldsherren,lovade hjälpa honom, men knappt hade guden sagt det då > en underskön ung > kvinna skred fram till de båda männen med tårar i ögonen. Amorina > bönföllAtarea att spara den vackra skogen, men Herius sa då > förtvivlat att i så > fall skulle han inte ha någon mark att odla till våren och inte ha > någotatt leva på. > Atarea gav då elden till Herius, men sa att han endast fick ta så > mångaträd som han behövde och att han skulle spara den största och > stoltasteeken för att den skulle växa och ge frö åt nya ekar, och > Atarea lämnade > Herius åt hans arbete. > Herius sparade den största och ståtligaste eken av dem alla och brände > endast de träd som han var tvungen till. Mödosamt rensade han > marken från > stubbar och plöjde upp marken. Knappt hade han hunnit klart > arbetet innan > de första snöflingorna föll och klädde marken med sin vita > vinterskrud.Våren kom ljus och varm, och grödorna växte på åkern > och eken blommade > grannare än någonsin. En ljummen kväll kom två kvinnor fram till > Heriusstuga. Den ena var kärleksgudinnan, Amorina, och den andra > var Turia, en > mänsklig kvinna. Amorina beundrade den ståtliga eken, såg att den > växte och > trivdes. Hon tackade då Herius och lämnade sedan Herius och Turia > ensamma.Och sedan denna dag sparar varje bonde ett ståtligt träd > till Atareas och > Amorinas ära. Och än idag lever arvingarna till Herius och Turia > kvar på > Itaka. > > Ännu en skiss... > > Vi ses imorgon! Och Gunnar och Therese, vi ses senare! > > kram > > /Niklas > _______________________________________________ > Fountland_gods mailing list > Fountland_gods(a)lists.lysator.liu.se > http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/fountland_gods >

1 0

Fountlands websida
by Jonas Bolander (EAB) 11 Oct '02

11 Oct '02

Och eftersom frågan kommit upp. HÄR ligger websidan ... http://w1.131.telia.com/~u13116285/fl_index.htm /Jonas

1 0

Sagan om Atarea och Amorina
by "Rönnberg, Niklas" 11 Oct '02

11 Oct '02

När skivan åter befolkades efter den Stora Striden och världens alla varelser vandrade ut för att fria starta sina nya liv, kom en träl vid namn Herius vandrande genom skogarna uppför utlöparna av Itakas mäktiga berg. Mannen vandrade ensam och han kände ännu inte till Fountlands nya gudar. En vacker scensommardag kom han fram till en liten källsjö omgärdad av en ljus lövskog. Mannen arbetade ihärdigt med att fälla träd och bygga sig en liten stuga, och under tiden levde han på de vilddjur han lyckades fälla och den fisk han lyckades fånga. Han arbetade i tysthet och i ensamhet dag efter dag. När hösten kom, kall och regnig, skulle mannen bränna ner en del av träden för att till våren ha en liten åkerlapp att odla på. Men hur han än försökte kunde han inte tända någon eld, allt var för blött och han fumlade med sina stelfrusna fingrar. Vanmäktig vände han sig till skyn och skrek efter hjälp. Då klev en ung och reslig man fram mellan träden och undrade om Herius behövde hjälp. Herius förklarade då sitt problem och Atarea, Eldsherren, lovade hjälpa honom, men knappt hade guden sagt det då en underskön ung kvinna skred fram till de båda männen med tårar i ögonen. Amorina bönföll Atarea att spara den vackra skogen, men Herius sa då förtvivlat att i så fall skulle han inte ha någon mark att odla till våren och inte ha något att leva på. Atarea gav då elden till Herius, men sa att han endast fick ta så många träd som han behövde och att han skulle spara den största och stoltaste eken för att den skulle växa och ge frö åt nya ekar, och Atarea lämnade Herius åt hans arbete. Herius sparade den största och ståtligaste eken av dem alla och brände endast de träd som han var tvungen till. Mödosamt rensade han marken från stubbar och plöjde upp marken. Knappt hade han hunnit klart arbetet innan de första snöflingorna föll och klädde marken med sin vita vinterskrud. Våren kom ljus och varm, och grödorna växte på åkern och eken blommade grannare än någonsin. En ljummen kväll kom två kvinnor fram till Herius stuga. Den ena var kärleksgudinnan, Amorina, och den andra var Turia, en mänsklig kvinna. Amorina beundrade den ståtliga eken, såg att den växte och trivdes. Hon tackade då Herius och lämnade sedan Herius och Turia ensamma. Och sedan denna dag sparar varje bonde ett ståtligt träd till Atareas och Amorinas ära. Och än idag lever arvingarna till Herius och Turia kvar på Itaka. Ännu en skiss... Vi ses imorgon! Och Gunnar och Therese, vi ses senare! kram /Niklas

2 1

Lördag ... men ingen Gunnar eller Therese
by Jonas Bolander (EAB) 11 Oct '02

11 Oct '02

Som sagt så planerade vi in en Guda-konklav på Lördag kl 12 hemma hos mig och Åsa. Tyvärr kunde inte Gunnar eller Therese komma då eftersom de inte har någon bil den här helgen, så vi får diskutera saker på egen hand, med en ev. telefonkonferens med Therese/Toste. (Rätta mig om jag har förstått fel, Gunnar eller Therese.) /Jonas

2 1

Amorina version 1.0
by Sara Broström 10 Oct '02

10 Oct '02

Hej! Nu kommer den slutgiltiga versionen av Amorina. Informationen på den första sidan är tänkt att ges som reklamtext till spelarna, sida 2-3 till min anhängare och sida 4 endast för gudarnas ögon (om inte alla andra har tänkt att ge ut info om vilka relationer de har till andra gudar och favvoraser förstås). Skickar även med .doc-filen så att Gunnar kan formatera texten som han vill. De uppdateringar som är gjorda är: Utseende: ...glittrande havsblå ögon som det sägs att hon fått som en kärleksgåva från en av gudarna. Ibland kan man se Amorina bära ett halssmycke med en enorm diamant formad som en tår. Det sägs att denna är en gåva från en av gudarna som hon haft ett kärleksförhållande med. Offer: Hennes favoritdryck sägs vara vin lika rött som livets blod och att det är en utav gudarna som skapat detta vin som en kärleksgåva till henne. Lite överallt: Amorina gillar röda rosor. Nya stycken: Livet efter detta Amorinas relation till de andra gudarna Raserna

1 0

Sagan om Atarea och Mahal
by "Rönnberg, Niklas" 10 Oct '02

10 Oct '02

I den fria världens gryning, medan såren från den Stora Striden fortfarande var synliga och marken var ärrad och varelserna ännu levde i sorg, forsade stora vattenmängder fram över landet. Vattnet var rester av de vapen som Atarea hade använt i Striden mot Stjärngudarna. Vattnet förstörde åkrar, grödor och örtängar, lägerplatser och hela byar, och hela landsvägar och broar sveptes bort, så våldsamt forsade vattnet. Ea, vågmästaren, kunde inte förmå vattnet att upphöra att rinna, utan han lät i stället vattnet välja vägar där det gjorde minst skada. Samtidigt levde Mahal, Hammaren, tillsammans med dvärgarna i grottor under de mäktiga bergen. Under Stridens sista dag då gudabröderna, Patruz och Atarea, kastade eldklot och sköt blixtar på Stärngudarna och hela himlen lågade av striden flydde dvärgarna ner under bergen. Här sökte sedan Mahal upp dem för att hjälpa dvärgarna och för att åter bygga upp deras stolthet. När Mahal fann dvärgarna hade de glömt mycket av det de en gång hade närt som sitt livshantverk, sin stolthet och sin sanna glädje.Men Mahal förstod att det inte berodde på lättja eller lathet, utan på det förtryck som dvärgarna hade utsatts för under Stjärngudarnas välde. Dvärgarna lärde sig åter bruka berget och smida järnet, Mahal såg detta och var nöjd. En dag kom dvärgarnas främste smed, Náinn, och sökte upp Mahal. Han förklarade att dvärgarna inte kunde utveckla smideskonsten mer om de inte hade en hetare eld. Mahal lämnade då dvärgarnas grottor för att söka upp Atarea. Han fann Atarea djupt försjunken i ordlös sorg. Atarea hade inte kunnat rädda en by, utan hela byn med invånare, boskap och hus hade tagits av en avstickare från de mäktiga forsarna. Mahal som är en praktisk och handlingskraftig gud lovade att hjälpa Atarea i utbyte mot en het eld till dvärgarnas smedja. Atarea lovprisade Mahal och följde genast ner till dvärgarna. Här skapade Atar en het eld, Eldraun, och sedan dess är dvärgarnas smide det vackraste, stålet det starkaste och järnet det mäktigaste i hela Fountland. Som tack lät Mahal Atarea föra vattnet genom de djupa grottor och hålor som dvärgarna inte använde. På så vis blev det frid på marken och dvärgarna blev de skickligaste smederna på skivan. Sådär en liten saga om några gudar, deras religion och förhållande dem emellan. Det är i alla fall en skiss... Kramar /Niklas

1 0

← Newer
1
...
5
6
7
8
9
10
11
12
Older →

2025

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Fountland_gods