---

Vad tror ni om något sådant här?
Åsikter?

/Johan



Påstående 1:
"• Prognoserna visar inte på någon långsiktig ökning av antalet barn i
högstadieålder under kommande 10-årsperiod. Prognosen visar på en mindre
ökning av antalet barn på ca 30 barn i denna ålder mellan åren 2019 –
2025 på för att sedan minska till nuvarande nivå 2029. "


Logiskt resonemang kring påstående 1, som indikerar att antalet barn går
upp igen direkt efter 2029:

Data från kommunens prognos rörande enbart elever från Mariehem:
Historiskt sett är 2017 års antal barn i högstadieålder rekordlågt.
Från år 2017 till år 2025 ökar antalet barn i högstadieålder från 213
barn till 269, alltså en ökning med +56 barn. (Topp år 2023 med +61 barn)
Därefter dalar detta till 242 barn år 2029 (+29 barn jämfört med 2017).
Sneglar vi lite grand på antalet barn i F-6-ålder, kan vi se att
prognosticerat antal barn är så gott som konstant omkring 615 barn under
hela tidsperioden. Omräknat är detta alltså cirka 260 barn i
högstadieålder. 260 barn är vad jag personligen anser vara ett rimligt
antagande för väntevärdet för antal barn i högstadieålder i Mariehem,
sett över längre tid.
Varken år 2017, 2025 eller 2029 representerar någon medelnivå.

I ditt påstående framstår det som att en barnantal nära miniminivån
skulle vara representativt som medelnivå. Det anser jag vara helt
felvisande.


En skillnad med prognos för högstadieålder och F-6-ålder är att den
senare beräknas över ett längre tidsspann, sju år istället för tre. Det
innebär att variationer år till år märks mycket mindre för F-6-spannet
än för 6-9-spannet.

Räkneexempel:
År 1: 85 barn
År 2: 70 barn
År 3: 70 barn
År 4: 85 barn
År 5: 85 barn
År 6: 100 barn
År 7: 100 barn

Summan över ovanstående sju år är 595 barn, vilket kan motsvara klasser
F-6, med ett medelvärde om 85 barn per årskull.
Väljer vi däremot ut treårsperioder från dessa data får vi följande
summor och medelvärden:
År 1-3: 225 barn, eller 75 barn per årskull
År 2-4: 225 barn, eller 75 barn per årskull
År 3-5: 240 barn, eller 80 barn per årskull
År 4-6: 270 barn, eller 90 barn per årskull
År 5-7: 285 barn, eller 95 barn per årskull

Det blir alltså stora variationer i antalet barn, trots att antalet barn
per årskull bara skiljer sig +/-15 barn från medelvärdet 85 barn.


Om nu det faktiska antalet F-6-barn i Mariehem kommer att vara
ungefärligen konstant under den kommande tioårsperioden, så betyder det
rimligen att medelvärdet sett över längre tid också kommer att vara
ungefär konstant även för barn i högstadieålder!

Om vi nu i i statistiken för år 2017 och i prognosen för år 2029 rörande
antalet barn i högstadieålder på Mariehem ser att det är få barn, så
beror det på att det däremellan finns en topp och att en likadan topp är
att vänta strax efter år 2029.

Det vore mycket olyckligt att lägga en skola enbart baserat på naturlig
statistisk variation med konstant väntevärde. Ibland går det ner något
och ibland går det upp något.
Skolorna måste dimensioneras både för väntevärdet och toppvärdet. De ska
ge en lämplig fyllnadsgrad med det antal barn som i medel kommer att
finnas vid skolan. De ska också klara av de toppar som naturligt uppstår
med lite ojämna mellanrum.



Påståenden 2 och 3 om skolvalsstatistik har jag inga kommentarer till.



Påstående 4:
"• Det finns en risk att vårdnadshavare till högstadieelever boende på
Berghem väljer Maja Beskowskolan som blir den närmaste skolan. "


Logiskt resonemang kring påstående 4 som indikerar att antalet
Berghemsbarn som flyttar från Bräntbergsskolan inte blir särskilt stort:

Minervaskolan är idag den skola som ligger närmast största delarna av
Berghem. Det är också här som de flesta Berghemsbarn går idag.
Det är alltså rimligt att anta att om det är någon skola som förlorar
elever till Maja Beskow, så är det Minervaskolan.

De elever som idag går på Bräntbergsskolan gör det antingen för att de
inte aktivt valt någon högstadieskola och därmed tilldelats den närmsta
kommunala skolan, eller för att de aktivt valt just Bräntbergsskolan.
Föräldrar som aktivt valt Bräntbergsskolan har rimligen gjort det för
att de föredrar den miljö som Bräntbergsskolan erbjuder. De flesta av
dessa föräldrar ser säkert fördelar med att Bräntbergsskolan *inte*
ligger centralt, utan i ett naturnära område. Dessa föräldrar kommer
rimligen även i fortsättningen att välja Bräntbergsskolan.

Låt oss jämföra antal barn boende i Berghem som går på Bräntbergsskolan
respektive Hagaskolan. Båda skolorna ligger på någorlunda samma
geografiska avstånd, men (mitt antagande här) elever från Berghem
placeras bara på Hagaskolan om de aktivt väljer den. Andelen elever som
går till Hagaskolan är idag 15%, jämfört med 32% för Bräntbergsskolan.
Det känns inte orimligt att då anta att av dessa 32% är det 15% som
aktivt valt Bräntbergsskolan för att föräldrarna verkligen föredrar den
före Minervaskolan.

Det känns inte orimligt att anta att det blir omkring 17% av
Berghemsbarnen som faktiskt kommer att flytta från Bräntbergsskolan till
Maja Beskowskolan, det vill säga drygt tio barn. Alltså kanske fyra barn
per årskurs, något som knappast ensamt kan sägas försvara en
skolnedläggning.



Påstående 5:
"• Eftersom Bräntbergsskolan är en ren högstadieskola med årskurserna
7–9 så riskerar ett eventuellt minskande elevunderlag att
heltidstjänster inte kan skapas på skolan vilket kan minska
attraktiviteten vid nyrekryteringar vilket i sin tur kan påverka
utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. "


Bemötande av påstående 5:

Enligt logiska resonemang ovan, så kommer elevunderlaget från Mariehem
och Berghem knappast kommer att förändras nämnvärt.
Vid sidan av elever från Mariehem och Berghem tillkommer också elever
från övriga stadsdelar i Umeå, som av en eller annan anledning aktivt
har valt Bräntbergsskolan. Dessa elever kommer förvisso att variera i
antal och ursprung men lär trots allt alltid komma att finnas.
Beaktar man dessa elever, så finns det helt klart ingen nämnvärd risk
för att antalet heltidstjänster ska påverkas.

Dessutom är både Mariehemsskolan och Mariebergsskolan beroende av
Bräntbergsskolan för hemkunskaps- och språkvalsundervisning.
Läggs Bräntbergsskolan ner uppstår följdproblem med både lokaler och
lärartjänster för dessa ämnen. Både Mariehems- och Mariebergsskolorna
står *helt* utan marginaler när det gäller lokaler i dagsläget, enligt
personal på plats.

Eller är det tänkt att mellanstadieeleverna ska promenera fram och
tillbaka till Maja Beskowskolan för hemkunskaps- och
språkvalsundervisningen?
För det är ju kortare än tre kilometer till Maja Beskowskolan, så någon
skolbuss kommer knappast i fråga.



Vidare skriver du:
"Vår kartläggning och analys av huvudförslagen bygger på
barnkonventionen där kunskapsunderlaget ger svar på vilka grupper av
barn de föreslagna besluten berör och kan ha konsekvenser för. Det
framgår av beskrivningen vilka barn som berörs direkt eller indirekt av
de föreslagna åtgärderna, på vilket sätt de berörs."

Nej, detta är inte korrekt. Er analys bygger *inte* på barnkonventionen
i nuvarande utformning.
Barnkonventionen, artikel 3 säger att "Barnets bästa ska komma i främsta
rummet vid alla beslut som rör barn".

Det här är i högsta grad beslut som rör barn, så långt tror jag nog att
vi är eniga. Jag godtar också att analysen tar upp *vilka* barn som
påverkas direkt av åtgärderna.
Däremot kan jag inte på något sätt se hur situationen analyserats ur
barnens perspektiv. Den tar inte heller upp hur barn påverkas indirekt.

Hur påverkas de av att få 2,5 kilometer längre till skolan?
Hur påverkas de av att flytta från en skola med prisbelönt HLT-samarbete
till en skola där lokal hälsosamverkan knappast är möjlig?
Hur påverkas AST-klasserna av en flytt?
Hur påverkas eleverna av att gå på en mycket större skola?
Hur påverkas eleverna av att befinna sig i direkt närhet till
gymnasieelever?
Hur påverkas eleverna och deras familjer när de får längre till sina
yngre syskon, som blir kvar i Marieområdet?



Du skriver också:
"Analysen visar på samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad
utbildning för eleverna samt en beskrivning av elevernas behov och
rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller
insatser".

Har elevernas behov och och rättigheter på något sätt blivit kränkta på
Bräntbergsskolan fram tills nu?
På vilket sätt förbättrar Maja Beskow utbildningen för eleverna om det
för det första blir större klasser (för att kunna erbjuda lärare
heltidstjänster), fler elever på skolan, mixad skola med elever upp till
19 år samt samma personal som på Bräntbergsskolan? (Personalen ska ju
enligt uppgift flytta med eleverna)

Exakt vilka samhällsekonomiska vinster är det du syftar på?


För övrigt, hur många års lärartjänster hade man kunnat finansiera med
den fördyring som uppstått under arbetet med att genusutforma Maja
Beskows lokaler?

Hur mycket kostar en helsidesannons i DN jämfört med renovering av några
toaletter på Bräntbergsskolan som kanske inte är så fräscha efter många
års användning?

Hur mycket kostar det att genomföra flytten från Bräntbergsskolan
jämfört med eventuell framtida förlust ett år med lite för få elever?

De här frågorna kanske låter irrelevanta, men om man bara tar ett steg
tillbaka så är det uppenbart att det här saker som samtliga finansieras
av skattepengar. Det *är* samma plånbok som betalar, hur ivrigt än
kommunalt eller statligt anställda ibland kan resonera kring "sina"
budgetar.


/SLUT

_______________________________________________
Brantis mailing list
Brantis@lists.lysator.liu.se
http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/brantis