Fountland_gods

fountland_gods@lists.lysator.liu.se

113 discussions

RE: [Fountland_gods] Raserna
by "Rönnberg, Niklas" 04 Oct '02

04 Oct '02

> > >Havsfolk : > > >Plus : Simmar bra, Amfibier, Konstnärliga > > >Minus : Torkar ut på 6 timmar (utanför vatten), Fobi mot Eld > > >Skall vi vara generösa och säga att de kan bära tunga > > vattengenomdränkta > > >yllekläder för att utöka de 6 timmarna till 12 timmar? Då > > skulle de nästan > > >kunna vara spelbara. > > > > Tolv timmar med lite garderingar är lungt, längre kan funka vid regn, > > nattetid och liknande variationer, så gassande solsken i en > > öken kan tolv > > timmar vara lite mycket, men annars borde det inte vara något > > problem. Det > > kan vara kul om de blir spelbara. Innebär det undervattenstäder långt > > under vattnet eller kuststäder i kusten? > > Niklas? Du verkade ha mest åsikter om det här? Hmm... Jo, havsfolket är kanske mina "barn" i första hand. Jag tänkte mig nog att de inte lever på havsbotten á 5000 meter ner, utan snarare i havsvikar, gärna där det är lite varmare och mer tropiskt klimat. De kan även leva i kallare trakter där det finns heta undervattenskällor. Det förekommer en del utbyte mellan människor och havsfolk så de lever alltså inte isolerat på väldiga djup. Däremot lever de flesta inte på land, vi kan väl tänka oss en eventuella diplomater, affärsmän och äventyrare som lever på land med alla problem som tillhör. Dessa stannar dock helst i kuststäderna där de enkelt kan komma åt vatten, men det finns ju alltid de som är lite yngre, lite våghalsigare och som aldrig nöjer sig med att höra vad andra säger finns på andra sidan utan måste veta själva... Vilket leder oss raskt in på Gunnars tolkning av hur de behöver vatten för att överleva. Jag tycker det ser bra ut! Som sagt, det vore kul om de blev spelbara. Kan det kanske finnas någon form av superfuktbevarande kräm som kan ersätta de vattengenomdränkta yllekläderna. Den är oerhört ovanlig och bara ett fåtal av Ponnykentaurierna vet vilka örter och vilken tillredning som behövs. Denna kräm skulle i så fall öka deras vanliga 6 timmar till ouppnåeliga 12 timmar. Eller är det för mycket bonus? Vad tycker ni? /Niklas

1 0

RE: [Fountland_gods] Raserna
by Jonas Bolander (EAB) 04 Oct '02

04 Oct '02

> >Människor : > >"Vanilj-ras". Inga plus, inga minus. > > Kulturella avikelser? Eller är alla kulturer lika dana i > generna (om ja, > kommer kulturerna veta det?) Tja, jag antar att folk ser lite olika ut (romerska, egyptiska, mongoliska ...) men inte har några riktigt stora 'inbyggda' skillnader. Däremot kan de nog ha drastiskt olika färdigheter. > > > >Dvärgar : <snip> > Självklart är två 'lätta' minus ett minus. Förstår jag allt > rätt i att de > har solglasögon? Finns det en DIB sektion? Ja, de har solglasögon. DIB sektionen får du ta upp med Jens (som är patron åt Dvärgarna). ;-) > > > >Troll : > >Plus : Stora, Starka, Regenererar, Kan koppla upp sig mot "TrollWeb" > >Minus : Långsamma, Lättövertalade > > TrollWeb? Hur fungerar det mer exakt, är tanken att rasen > skall kunna vara > spelarkaraktärer? TrollWeb ... Trollen är baserade på svampar vilket också är anledningen till att de kan regenerera. Om ett Troll stannar en lite längre tid (timmar? dagar?) på en plats så växer det ut mycelier (svamptrådar) ur deras fötter som för det första tar upp näring och för det andra kan koppla upp sig mot andra Trolls mycelier (om det finns några i närheten). Då kan Trollen "tänka tillsammans" på livets stora djup frågor och hämta information av varandra. På platser där det finns många Troll så lär det finnas ett vitt spritt nät av mycelier under jorden som nya troll snabbt kan koppla upp sig mot. Jag tror de kan fungera som spelarkaraktärer. > > > >Örnmän : > >Plus : Flygförmåga, Bra Syn > >Minus : Klaustrofobi > >Rena köttätare, men håller förmodligen en hel del slavar som odlar > >och håller boskap på slätterna nedanför deras bergsstäder. På god > >fot med Dvärgarna. Sover sittande. > > Varför är de på god fot (klo?) med dvärgarna? Örnmännen lever på bergstoppar och trivs inte med trånga utrymmen och tak. Dvärgarna lever under bergen och trivs inte med öppna ytor. Örnmännen är aggressiva erövrare som tar slavar, men eftersom de inte är intresserade av Dvärgarnas bergsrum, Dvärgar är riktigt usla utomhus-slavar och Dvärgarna tillverkar bra vapen så lönar det sig bättre för Örnmännen att handla med Dvärgarna, byta matvaror mot föremål och alliera sig med Dvärgarna mot angripare som går in i bergen. Dvärgarna får hårdhudade krigare som trivs utomhus och slipper själva importera mat från snikna mänskliga handelsmän. Alla är nöjda (utom möjligtvis slavarna). > >Havsfolk : > >Plus : Simmar bra, Amfibier, Konstnärliga > >Minus : Torkar ut på 6 timmar (utanför vatten), Fobi mot Eld > >Skall vi vara generösa och säga att de kan bära tunga > vattengenomdränkta > >yllekläder för att utöka de 6 timmarna till 12 timmar? Då > skulle de nästan > >kunna vara spelbara. > > Tolv timmar med lite garderingar är lungt, längre kan funka vid regn, > nattetid och liknande variationer, så gassande solsken i en > öken kan tolv > timmar vara lite mycket, men annars borde det inte vara något > problem. Det > kan vara kul om de blir spelbara. Innebär det undervattenstäder långt > under vattnet eller kuststäder i kusten? Niklas? Du verkade ha mest åsikter om det här? > > > >Har jag missat något? > > Utseende på din gud, krama Åsa tillräckligt ofta, köpa > HeroClick-figurer??? Utseendet har jag nyss skickat. Åsa är inte här på mitt jobb (Uähhh!) så jag kan inte krama henne, HeroClix tittar jag lystet på men har inte riktigt velat lägga ut de 500:- som skulle krävas för att få ett OK grundutbud. > > Morsningar > -Gunnar Yo. /Jonas

1 0

Patruz
by Jonas Bolander (EAB) 04 Oct '02

04 Oct '02

Här kommer beskrivningen av Patruz. <<Guden.doc>> Hmm, när jag tittar närmare på honom så kan jag bara konstatera att jag har lite svårt att få till den där humoristiska ådran jag sett i de flesta andra Gudarna hittills. Vilket kanske inte är helt fel med tanke på att humorvärdet Storm- och KrigsGudar är rätt begränsat och de tenderar att vara lite bistrare än de flesta andra Gudarna (möjligtvis undantaget Dödsgudinnan). Men om man behöver några lättsamheter för att lätta upp stämningen runt honom så kan man ju alltid konstatera några detaljer : 1. Humör. Som man kan se på hans aspekter så blir hans humör klart bättre allteftersom dagen går. På morgonen vaknar han på riktigt uselt humör, men efter en kaffe eller två och kanske lite Nektar så börjar han bli rätt effektiv framåt middagstid. Och när det börjar bli kväll så har han börjat stadga sig och kan nästan vara lugn och avslappnad. 2. Temperament. Som de flesta Stormgudar så har Patruz ett rätt häftigt och destruktivt temperament. Men oftast så lägger det sig snabbt också (och ibland så har han samvetskval över vad han gjort under sina raseriutbrott och försöker 'fixa' saker, ofta med ... "intressanta" ... resultat). När hans utbrott INTE lägger sig så är det dags att bygga en bunker att ta skydd i. Han kan också ofta, men inte alltid, distraheras från sitt raseri om man kommer på rätt sätt. 3. Alkohol. Normalt så tillber man inte Patruz med alkohol, men han _har_ en svaghet för Toste's påhitt och mer än en gång har Toste lyckats få Patruz "trött" när han egentligen bestämt sig för att plåna ut någon/något. 4. "Lite Kul Får Man Väl Ha". Om Gudarna besöker världen så börjar den gå sönder. Men Patruz har en liten hobby som han normalt undviker att prata om med de andra Gudarna. Han surfar. Ibland (kanske vart femtionde eller hundrade år) så smyger Patruz ut från Olympen och smiter ner till världen lagom för att det skall bli kväll och solfontänen skall gå ner. Det blir en del riktigt schyssta vågor i centrumhavet då och Patruz njuter fullt ut av dem. Naturligtvis börjar världen gå i kras (normalt i form av monstruösa stormar) men eftersom ingen bor ute där solen går ner och Patruz snabbt smiter tillbaka till Olympen efter några timmar så brukar de permanenta skadeverkningarna vara små (däremot får naturligtvis världen de värsta stormarna i mannaminne). Patruz tror att ingen annan vet om det här, men låt oss vara realistiska, Stormgudar är varken särskilt smarta eller diskreta. Men en anledning för de andra Gudarna att inte påpeka något är att han är riktigt lugn, glad och nästan trevlig i flera (guda-)dagar efter utflykten. (Jag kan utan problem stryka den här sista grejen om ni andra tycker att det är fel, eller om Gunnar tycker att vi absolut inte kan komma i närheten av världen utan att den exploderar.) /Jonas

2 1

Raserna
by Jonas Bolander (EAB) 04 Oct '02

04 Oct '02

Innan Gunnar blir förvirrad över 'havsfolket' så skall vi nog nämna att det är en ny ras som togs fram igår. De ser i princip ut som människor, fast de har gälar och lite simhud mellan tår och fingrar (så var det , va?). De är amfibiska men torkar ut rätt fort på land och föredrar därför sina havsstäder. Här kommer de olika rasegenskaperna : Människor : "Vanilj-ras". Inga plus, inga minus. Dvärgar : Plus : Starka, Hantverksgenier, Mörkersyn, Uthålliga Minus : Korta, Lätt torgskräck, Lätt ljusfobi (två 'lätta' minus tänkte vi motsvarar ett vanligt minus) Dvärgarna har ofta parasoller, stora hattar eller massiva hjälmar när de är utomhus för att känna sig lite mer som under marken. Dessutom har de utvecklat metallställningar med tunna obsidianskivor som de hänger över sina ögon för att skydda dem mot starkt solljus. Ponnykentaurer : Plus : Snabba, Örtexperter Minus : Extremt uselt lokalsinne (alltid vilse) Jag tror vi kom fram till att de är vegetarianer också. Flockvarelser och nomader. Troll : Plus : Stora, Starka, Regenererar, Kan koppla upp sig mot "TrollWeb" Minus : Långsamma, Lättövertalade Örnmän : Plus : Flygförmåga, Bra Syn Minus : Klaustrofobi Rena köttätare, men håller förmodligen en hel del slavar som odlar och håller boskap på slätterna nedanför deras bergsstäder. På god fot med Dvärgarna. Sover sittande. Afrodicierna petar vi i praktiken från de normala civliserade raserna och delegerar till 'udda monster'. Havsfolk : Plus : Simmar bra, Amfibier, Konstnärliga Minus : Torkar ut på 6 timmar (utanför vatten), Fobi mot Eld Skall vi vara generösa och säga att de kan bära tunga vattengenomdränkta yllekläder för att utöka de 6 timmarna till 12 timmar? Då skulle de nästan kunna vara spelbara. Har jag missat något? /Jonas

2 1

Atarea och Skapelsen, Varning: Långt mail...
by "Rönnberg, Niklas" 04 Oct '02

04 Oct '02

Hej på er! Först några kommentarer till skapelseberättelsen. Den är jättesöt och knyter ihop många olika delar av världen och raserna. Det jag klagade lite på igår är att den bitvis är lite anpassad efter en guds skapelse och inte flera. Så som den kramiga och (ibland) demokratiska person jag är så kommer här lite förslag på utfyllnad. Jag vill att ni ska komplettera mina kommentarer eftersom det är ni som känner just er gud bäst (hm, så där har jag aldrig skrivit i ett mail förut...). I stycket som börjar "Vi attackerade ut från Mörkret." (mm, det här är poesi) tycker jag det vore kul med en mening per gud som beskriver hur vi stred. Dels sätter det våra egenskaper, dels sätter det lite av våra personligheter. Så här ungefär "Atarea brände Stjärn-gudarna och dränkte deras barn". I nästa stycke vore det gulligt om alla våra gudar var med och bidrog med något till silversfären (mer än med våra sigill). Konst- och vetenskapsguden formgav den sfär som smideskonstens gud smidde över den oändligt heta eld som Atarea skapade. Rättvisegudinnan la ett lager av all orätt som raserna på Fountland hade lidigt under Stjärn-gudarnas styre, och sedan härdade Amorina sfären med ren kärlek. Slutligen spände Patruz upp sfären för att för evigt stänga ute Stjärn-gudarna. Typ något sånt, men vad gör Toste? Och avslutningsvis i stycket som börjar med "Vi reparerade och ändrade..." så vore det trevligt med en mening om vad varje gud gjorde. Än en gång så sätter vi våra egenskaper, men även kanske lite av våra religioner. Atarea sköljde och tvättade bort resterna av kriget, och det som inte blev rent brände han bort. Amorina läkte sår och såg till att nytt växte upp, och att livet på nytt levde. Döds- rättvisegudinnan tog hand om de döda och dömde de falska. Konst- och vetenskapsguden såg till att de förslavade raserna fick kunskap och vetenskap och skapade många vackra ting. Smides- och hantverksguden återuppbyggde vägar, broar och städer. Toste sa att när allt det här är klart ska det bli en stor fest och att han skulle ordna vin. Så han letade upp några av de nyss förslavade och fick dem av tacksamhet för att ha blivit fria att göra vin åt honom, sedan latade han sig... Vad gjorde Patroz? Och i åminnelse av det stora kriget och av återuppbyggnaden av Fountland så hålls det varje vår en stor fest till gudarnas ära. Se nedan under Religiösa påbud. Och här kommer lite kompletterande uppgifter till min gud. Namnet är som bekant Atarea (eventuellt Ea för de som endast kan dyrka honom som vattnets gud och Atar för de som endast kan dyrka honom som eldens gud). Gudens ansvarsområde(n): Finns i tidigare mail samt på webben. Atareas utseende: Han är lång, 3.15. Det här tänkte jag diskutera med er andra, jag pratade lite om det med Åsa igår. Så här ser jag det: våra gudar är längre än normala människor, så lång för en gud är typ 3.15 (?). Atarea är muskulös, blond och ung. En hjärtekrossande spjuver i 17-års åldern med glimten i ögat. Han är klädd i ett kraftigt bälte, nitarmband och sandaler. Just det, ett höftskynke också. Han bollar också gärna med ett klot av eld eller vatten... (Bild är bifogad, tänk er eldsflammor eller vattendroppar runt bollen) Följande beskrivning av hans utseende kräver att han kan visa sig och röra sig nere på världen. Jag har för mig att detta inte är möjligt för honom längre, men då är detta vad legenderna förtäljer. Ibland visar han sig i eldsflammorna. Ibland bara hans ansikte men ibland kan hela han resa sig ur en brasa eller eldsvåda. Han kan även lämna eldhärden och röra sig som en levande flamma. Atarea kan också visa sig i havet, tex i skummet från en våldsam våg. Men även här kan han resa sig ur vattnet (bestående av vatten) och vandra omkring. Den sista formen som Atarea har visat sig i är i ånga. Antingen i vattenångan från en kokande kittel, eller i dimman på fuktiga mornar eller i molnen på himlen. Fortfarande ser troende honom i dessa former ibland... (kalla det tecken eller uppenbarelser (eller baksmälla)) Propagandatext: Budorden finns i ett tidigare mail. Men jag ska försöka utveckla dem, skriva fler och förklara dessa. Återkommer i frågan... Religiösa påbud: Ok, jag har tänkt till lite efter att ha pratat med Gunnar. Det jag skrivit tidigare gäller fortfarande. Han är en snäll gud. MEN han kräver vissa saker i gengäld. En fiskare ska be för att få tur med fisket och att havet ska ta emot hans kropp och överlämna hans själ till Dödsgudinnan om den tiden är inne. En sjöman ska be för att få tur med havet (att strömmar och tidvatten ska vara till hans fördel) och att havet ska ta emot hans kropp och överlämna hans själ till Dödsgudinnan om den tiden är inne. Detta ska ske innan varje seglats börjar. Seglats är att på något sätt förflytta sig över havet. Havet är någon form av vatten (sjö, å, bäck, fors, flod eller hav). I båda fallen är det bra om sjöfararen även har bett till Patroz så att Atarea slipper be honom att ta ner tonen lite och låta vinden mojna... Att det även är bra att be till Dödsgudinnan ifall att, behöver jag väl inte påpeka. Till en vanlig tur till havs kan det räcka med att be om Atareas gunst vänd mot centrumvattenpelaren. Men om sjöfararen behöver något extra, om fisket har varit dåligt de senaste veckorna, om skepparen har en viktig och värdefull last, så behövs också någon form av offer. Den enkla formen är att tända en lanterna och rökelse, placera dem på en brädbit som flyter och skicka ut den till sjöss medan man ber. Ju större och mer dyrbart offer som brinner, desto säkrare kan man vara på att Atarea kommer att se med blida ögon på sjöfararen. En bön ska även bedgas (bes?) när en bonde ska till att svedja skog för att ordna ny odlingsbar mark. Bonden ska också spara ett stort träd (en ek om det finns, annars en tall) för att visa att han inte är girig. Han har använt elden, men för att visa att han är elden värdig och har använt den på ett sparsamt och rätt sätt sparar han alltså ett stort och stolt träd. Innan en större skogdunge bränns bör bonden också ha bett till Amorina om lov att bränna, och att bonden sedan lämnar ett stort och stolt träd som reser sig upp mot himlen är ju också ett tecken till henne... Varje vår ska alla som lever i världen samlas till en stor fest. Vid denna fest ska vinterns skräp brännas upp för att hedra, hylla och blidga gudarna i världen. Det som firas är minnet av när gudarna kom och körde bort alverna och Stjärn-gudarna. Denna högtid firas alltså till alla gudars ära! Men Atarea är nog den som blir mest arg om man inte gör en tillräckligt stor och ståtlig brasa. Helst ska det som ska brännas sättas ihop till en "modell" av alvernas och stjärn-gudarnas slott och bonader. Till denna högtid kan ni väl alla tänka ut ytterligare påbud. Tempel: Atarea har inte många tempel. De som finns ligger utspridda i världen på särskilt utvalda ställen. De ligger vid varma källor eller vid källor som innehar hälsosamt vatten. Vid dessa tempel lever munkar (inte nödvändigtvis människor) som vårdar källorna, badar och bastar, äter gott och dricker (ok, super ibland), och mediterar. Här finns också möjlighet att ta emot gäster som behöver värmen och vattnet för att tillfriskna. Andra gudar är välkomna att ha munkar här (tex läkekunniga). Atareas favoritras: Atarea har en förkärlek till människan och havsfolket. Egentligen har han inget emot någon ras eller kultur så länge de följer hans religion och religiösa påbud. Mer specifikt om kultur och ras kommer senare när mer av världen är färdig. En del säger sig självt. Om vi har en kultur som är specialiserade på fiske och sjöfart, så har de av erfarenhet lärt sig att det är bra att be och offra till Atarea. Alltså ligger detta folk bra till hos Atarea. Om vi har en ras som lever i torra områden där vatten är mer värt en guld och våldsamma gräsbränder alltid är en stor fara, så har även de av erfarenhet lärt sig att be och offra till Atarea. Alltså ligger även dessa gott till hos honom. Just det. Atarea och Patroz är halvbröder, samma far men olika mödrar. Atarea är lillebror... Så, det var nog allt för denna gång. Men det kan nog komma mer... :-) kram på er /Niklas

1 0

Kärlekens gudinna
by Sara Broström 03 Oct '02

03 Oct '02

Här kommer beskrivningen av Amorina - kärlekens och livets gudinna. Hon är lite anpassad för en manlig karaktär som anhängare men om det inte finns någon sådan kan jag förändra Amorina så att hon passar en kvinnlig. Hoppas att alla kan läsa pdf-filer...annars kan jag skicka den i .doc-format. /Sara

1 0

Skapelseberättelse
by Jonas Bolander (EAB) 03 Oct '02

03 Oct '02

Förslag till skapelseberättelse och förklaring till de Alvdöda : --- I begynnelsen fanns bara en Tomhet. En plats, men utan ljus och innehåll. Sedan kom Stjärn-Gudarna. Som pilar av ljus trängde de in i Tomheten från En Annan Plats (TM) och började förändra Tomheten till något som passade dem bättre. De skapade en bördig skiva av sten och jord som svävade i mörkret. Delar av skivan var täckt av vatten, men inte i närheten av lika mycket som nu. Det enda ljus som fanns var det från hålen Stjärn- Gudarna lämnade efter sig i Tomhetens skal när de trängde in; det och Gudarnas eget kalla sken ty varje Gud badade i en ljuspelare som träffade Guden från det hål som han eller hon hade använt för att komma in i Tomheten. (Not : Stjärn-Gudarna såg ut ungefär som glimmande dimstråk badande i en pelare av silvrigt ljus.) Till denna skiva förde de sina barn, Alverna, och deras slavar : Människorna, Dvärgarna, Trollen och Örnmännen. Dessutom skapade eller planterade de ut otaliga andra varelser på Skivan. Årtusendena gick. Stjärn-Gudarna och Alverna blomstrade på Skivan. De utvecklade en hög kultur och många fantastiska ting. Andra raser, som varken var Gudarnas barn eller deras slavar, kom till Skivan för att lära av och arbeta för Gudarna. Det var nu bland annat Drakarna och Thulians kom hit. Men Stjärn-Gudarna hade blivit inblandade i ett stort krig långt bortom Skivan, där andra Makter som fann sina tillbedjare bland de raser Alverna förslavat bekämpade dem. Och en dag kom kriget till Skivan. Vi attackerade ut från Mörkret. Som ett regn av flammande regnbågar föll vi till Skivans yta och mötte Stjärn-Gudarna och deras soldater. Striden var hård och oförsonlig. Hav kokade, berg föll samman och slätter täcktes av livs-essenser, både våra och deras. I slutändan stod vi segerrika, men priset hade varit högt. Många av oss hade försvunnit, och ändå hade vi inte lyckats förstöra alla av Stjärn-Gudarna. De hade retirerat tillbaka till sina hålor av ljus där vi inte kunde komma åt dem. (Stjärnorna) Om vi inte gjorde något skulle de sakta hämta kraft och en dag attackera oss. Så Smideskonstens Gud smidde en sfär av silver, täckt av våra sigill och med en liten del av våra krafter i sig. Denna sfär fungerade som ett lås och hindrade Stjärn-Gudarna från att komma ut från sina ljus-hålor även om den inte kunde helt ta bort de glimmande hålen från vår himmel. Sedan hängde vi sfären i tomheten för att evigt låsa ut dem. (Månen) Vi rensade Skivan från Stjärn-Gudarnas barn; krossade deras städer och dräpte alla Alverna. Allt för att hindra att Stjärn- Gudarna på något sätt återvände igenom dem. Som ett sista slag förstörde Dödsgudinnan deras kanal till efterlivet för att hindra att den användes som en väg tillbaka. Vi reparerade och ändrade om skivan, täckte mycket av de svedda och förgiftade slätterna med vatten och VattenGuden skapade en fontän på vilken vi lät SmidesGuden lägga en glödande sfär av guld som gav ett nytt ljus till Skivan efter att Stjärn-Gudarnas kalla sken hade försvunnit. (Solen) Drakarna och Thulians kröp för våra fötter för att undvika att bli utrotade och erbjöd sina tjänster. Drakarna, som var mest vältaliga, lyckades övertyga oss om att de skulle vakta Solen när den spred sitt ljus. Thulians fick det betydligt uslare arbetet att putsa Solen på nätterna när den vilar på havsbottnen. Den här 'orättvisan' ledde till en del agg från Thulians mot Drakarna. Det var sex dagars hårt arbete med att få Skivan hel igen och få de olika raserna levande igen. Vi införde lite nya raser där vi inte kunde återskapa gamla och ändrade världen till att passa oss. Sedan firade vi vårt seger och vilade. Tyvärr visade det sig i sinom tid att när Alvernas kanal till efterlivet förstördes så hade inte alla Alvernas själar hunnit passera igenom den, vilket fick till följd att en del av dem bands kvar till Skivan. Vissa av dem t.o.m. till sina döda kroppar. Detta gav upphov till de hatfyllda Alvdöda. Och var kom vi ifrån? Tja, i praktiken är vi låga fotsoldater i ett ännu större krig som sveper igenom Multiversum. Men nu när vi erövrat Skivan så kändes det som en bra idé att ligga lågt några tusental millenium. --- Pust. Hmm, åsikter? Andra ideér? /Jonas

1 0

(no subject)
by Gunnar Söderberg 03 Oct '02

03 Oct '02

Var bor gudarna förresten, en olympenbeskrivning/myt eller dylikt skulle kunna vara trevligt. Lika så kan man undra vad som finns under världen och om det finns någon stjärnhimmel/måne? Gunnar (sprutar ur sig funderingar) ______________________ Gunnar Söderberg Annonschef Tidskriften ERA 101 53 STOCKHOLM 08-677 28 08 0733-58 83 58 gunnar.soderberg(a)era.se www.era.se

1 0

Humorn och rusdryckernas gud
by Therese Ringheim 03 Oct '02

03 Oct '02

Ett första utkast, det ska bli lite mer men nu vet ni iallafall vad ni mer har för släckting: Gudens Namn (de vanligaste om ni har flera benämningar) : Toste Gudens ansvarsområde : Allt som har med humor, skämt och komiska uppföranden. Drycker som berusar (någon måste väl ha bryggt det gudomliga vinet som vi alla drack under festen den 6:e dagen). Gudens utseende(n) (hur han/hon normalt framträder) : Stor röd näsa. Man. En kort "propaganda text", dvs beskrivning av Gudens religion : Gudens religiösa påbud ("budord", dvs hur hans/hennes tillbedjare skall leva ("Alltid bära röd slips ..." etc.)) : Vid festligheter då rusdrycker intas skall det alltid kommasihåg att ge en skål till gudens ära. De riktigt rättrogna ger alltid guden en skål då de dricker. Gudens favoritras (om han/hon har någon favoriserad ras/kultur) : Om övriga gudar (smides och hantverksguden) tillåter så blandar jag mig gärna i dvärgarna och deras förkärlek för öl.

1 0

Saker att bestämma
by Jonas Bolander (EAB) 03 Oct '02

03 Oct '02

Här kommer en mall med de saker som varje gudaspelare bör ha bestämt innan Gunnar drar igång. Jag tar med utskrifter av det till DG-sessionen ikväll också så ni kan kika på det och vi kan diskutera saker och ting. Gudens Namn (de vanligaste om ni har flera benämningar) : Gudens ansvarsområde : Gudens utseende(n) (hur han/hon normalt framträder) : En kort "propaganda text", dvs beskrivning av Gudens religion : Gudens religiösa påbud ("budord", dvs hur hans/hennes tillbedjare skall leva ("Alltid bära röd slips ..." etc.)) : Gudens favoritras (om han/hon har någon favoriserad ras/kultur) : Vi kommer dessutom att diskutera följande saker ikväll (förutom Cthuloida Ohyggligheter) : - Skapelseberättelse - Rasegenskaper - Alvdödas tillkomst - Kartdetaljer /Patruz ... Åskans Fader ... Stormbringaren ... Blodsguden ... Alltets Härskare ... "Kalla mig Pappa" ;-)

2 1

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Fountland_gods